Korsets dårskap: det otänkbara blev verklighet

[Insändare i Dagen 170419:]

Den katolske religionsfilosofen Martin Lembke kan inte beskyllas för dåligt självförtroende. I Dagen 170406 förklarar han frimodigt att den försoningssyn som stora delar av Sveriges väckelserörelse är präglad av – med Carl Olof Rosenius och Lina Sandell som framträdande namn – är heretisk. Samma omdöme ger han om Martin Luther och Jean Calvin, eftersom det var de som i polemik mot den katolske teologen Anselm av Canterbury formulerade ”läran om ställföreträdande strafflidande”.

Mot såväl Luther, Calvin, Rosenius och Sandell skriver Martin Lembke: ”Hur än Jesus på korset möjliggjorde vår frälsning så gjorde han det inte genom att i vårt ställe ta straffet för våra synder.”

För de flesta Dagen-läsare torde detta vara ett häpnadsväckande uttalande. Det strider också mot Paulus ord om att Jesus på korset ”blev en förbannelse i vårt ställe” (Gal 3:13) och att ”Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd” (2 Kor 5:21).

Omskakande budskap av Steve Hill

Jag kom just över länken till detta omskakande budskap av den numera avlidne evangelisten Steve Hill, en av centralgestalterna i Pensacolaväckelsen. Det finns en del manér och formuleringar som kan få en sån som mig att rynka på näsan, men jag måste säga att jag har svårt att värja mig för det han säger. Sista minuten är obetalbar.

I lärjungaskolan I Mästarens fotspår, som precis har dragit igång för den här terminen, brukar jag som åskådliggörande av Johannestjänsten ge uppdraget att lyssna till David Wilkersons budskap när han predikade i Sverige 2004. Det var av ungefär samma kaliber, men då specifikt riktat till den evangelikala kristenheten i Sverige. Om du inte redan har sett det kan jag varmt rekommendera även det. Det återfinns under kategorin ”Profetior” här på EfterKristus, men en direktlänk kommer även här.

Svenska kyrkans kommunikativa haveri

Inlägg på Världen idags opinionsblogg:

Ännu en biskop i Svenska kyrkan har gått ut och ifrågasatt några av de mest grundläggande kristna sanningarna. Den här gången är det Åke Bonnier som i en insändare i Dagen proklamerar att ”Gud är Gud bortom alla religioner” – vilket i praktiken tycks betyda att var och en blir salig på sin egen tro. För att stödja sin tes väljer biskopen att ifrågasätta den bibliska uppenbarelsen i allmänhet och Johannesevangeliets Jag Är-ord i synnerhet. Liksom – inte minst anmärkningsvärt av en kyrkans tjänare – det meningsfulla i att ta Jesu missionsbefallning på allvar. Huvudargument? Att det verkar för jobbigt.

För att fortsätta läsa, gå in här.

Inte kallade till överseende med falska profeter

Sverige är en konsensuskultur. Så långt som det är möjligt vill vi undvika konflikter. Hellre än att ställa till med bråk söker vi efter minsta gemensamma nämnare. ”Vi håller nog med varandra om det viktigaste trots allt.”

I många situationer kan detta vara positivt. Men på vissa områden ställer det också till med skada. Ett sådant är det som har med de falska profeterna att göra.

Både Jesus och apostlarna varnar oss för dessa. ”De kommer till er i fårakläder, men i sitt inre är de rovlystna vargar. På deras frukt ska ni känna igen dem”, säger Jesus (Matt 7:15–16). Och Johannes skriver: ”De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss” (1 Joh 2:19).

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Så länge det sker i kärlek kan det väl inte vara fel… ?

Ett mycket vanligt argument i debatten om kristen tro och mänsklig sexualitet är rubrikens ord: Allt som sker i kärlek, och som inte skadar någon annan, är tillåtet. Så länge ingen annan människa kommer till skada eller blir lidande, så kan väl inte Gud tycka att det är fel? Jag tror att det är ett argument som gör det hela lite för enkelt. Helt klart vill Gud att vi ska älska varandra och han har själv gett oss modellen för detta. Se mitt senaste inlägg för mer om det. Men det innebär inte per automatik att allt som vi bedömer görs ”i kärlek” är rätt. Gud har genom historien gett människor föreskrifter och regler som gäller enbart för att han har sagt det – oavsett om själva handlingen är kärleksfull eller inte. Tillåt mig att ge några sådana exempel för att förtydliga vad jag menar.

Vad är egentligen ”Bibelns kärleksbudskap”?

Väldigt ofta i debatter kring sexualetik i kyrkan hänvisar kristna till det de kallar för ”Bibelns kärleksbudskap” eller ”den kristna trons kärleksbudskap”. Tolkningen av detta kärleksbudskap är för det mesta något i stil med: ”Gud älskar oss precis som vi är och därför kan jag vara precis som jag är och leva precis som jag gör”. Inte minst i frågan om utlevd homosexualitet hänvisas det flitigt till detta ”kärleksbudskap”, med uttolkningen att ”eftersom Gud är kärlek är allt som görs i kärlek rätt och i enlighet med hans vilja”.

Men vad är egentligen Bibelns kärleksbudskap? Det är väldigt sällan som jag hör någon form av definition av detta, annat än att ”Gud är kärlek”; ”Gud älskar oss” och ”Vi ska älska varandra”. Frågan är om detta är en korrekt tolkning av ”Bibelns kärleksbudskap”? Jag tycker personligen att våra moderna tolkningar av det ofta blir alltför ytliga och att de missar ganska centrala aspekter av vad Bibeln själv förmedlar om detta kärleksbudskap.

Bibelns viktigaste ord om mänsklig sexualitet

I den senaste tidens debatt om huruvida homosexualitet går att förena med en kristen tro och ett liv i Jesu efterföljd, har det hänvisats flitigt till olika bibelord. Tolkningen av dessa har gått isär och människor ”läser in” olika betydelser av enskilda grekiska ord, eller den historiskt kontext som dessa ord är skrivna i. Framför allt har det hänvisats till 1 Kor 6:9 och Rom 1:18-32.

Men om vi ska kunna få en helhetssyn på vad som verkligen är Bibelns undervisning och Guds tanke gällande mänsklig sexualitet (något som de flesta verkar eftersträva), behöver vi förflytta oss ännu längre bakåt i tiden, till skapelsens morgon. Varför då, kanske du undrar. Om texterna som skrevs för ca 2000 år sedan känns för gamla för oss, vad ska då inte texterna som skrevs för 3000 år sedan kännas? Var finns relevansen för oss i att gå ännu längre tillbaka?

Jag skriver på EFS Bibelblogg

Denna vecka skriver jag korta reflektioner utifrån Josua bok på EFS Bibelblogg. Spana gärna in det och var med i den dagliga bibelläsningen – för uppbyggelse, kraft och nåd!

EFS och Salt sätter fokus på Bibeln!

Det är så otroligt bra att EFS och Salt gett detta år namnet Bibelåret, och idag lanserat en blogg där vi alla kan få hjälp och inspiration till att läsa och förstå vår Bibel. EFS är en rörelse som alltid präglats av en djup kärlek till och respekt för Guds eviga, levande och verksamma ord och kanske är det i vår tid viktigare än någonsin att just Ordet får lov att tala till och påverka oss – istället för som det så ofta blir, att det är vi som bestämmer vad Guds ord säger och inte säger.

Jag vill härmed bara uppmuntra dig att ta tid för Bibelläsning detta år. Låt Ordet få stå och tala för sig själv och bjud in den Helige Ande som din personlige Vägvisare, Hjälpare och Tolk. Han vill inget hellre än att vi ska förstå djupet av Guds godhet, kärnan i Guds evangelium och spetsen i Guds sanning. Genom Ordet umgås du med Honom som är din Skapare och Herre.

Här hittar du EFS Bibelblogg.

Skilda världar – samma kyrka

Att vara svensk, präst i Svenska kyrkan och samtidigt EFS missionär till Mekane Yesuskyrkan i Etiopien, världens nu största Lutherska kyrka, är i sanning en situation som ofta får mig att reflektera över de olikheter som kan finnas inom samma kyrka. Häromdagen satt jag med i ett samtal med ledare för Mekane Yesuskyrkan där problemet med skilsmässor och omgifte dryftades. Man menade att det var klart problematiskt utifrån en Biblisk grund att ha kvar eller anställa ledare i kyrkan som skilt sig och/eller gift om sig. Den Bibliska undervisningen, som är Jesu egen, gör gällande att man inte får lov att skilja sig och gifta om sig av annan orsak än om makan/maken dör eller om makan/maken är otrogen. Bibelord som hänvisades till var bland annat följande:

Jesu attityd – nej till synd, ja till människan

Många gånger hör man resonemanget om att vi som kristna inte kan vara emot t.ex. homosexualitet, för det är inte kärleksfullt gentemot människor med sådan läggning. Men jag menar att det måste vara möjligt att stå för en åsikt, ha en princip, och ändå möta människor som bryter mot den principen med kärlek. Jag menar att det är precis den attityden som Jesus hade i sitt möte med människor, när han vandrade här på jorden. Han var alltid för människor, men mot synden.

Förmånen att kunna läsa Bibeln på sitt eget språk

När jag läser min bibel är det en självklarhet att kunna läsa den på mitt modersmål. Jag har dessutom många olika översättningar att välja mellan och det är ingen direkt känsla av tacksamhet som infinner sig när jag sitter med min bibel vid köksbordet.

Min fru och jag stödjer bibelöversättningsarbetet som i Sverige heter Folk & Språk. Jag sitter och läser deras tidning och ser att det finns nästan 2000 språk (som talas av drygt 200 miljoner människor) där det inte finns en enda bibelvers översatt till. 200 miljoner människor är svårt att greppa hur många det är, men om man räknar ihop Storbritannien, Frankrike & Tysklands befolkning så är man i närheten.

Apropå Uppdrag Granskning i onsdags

Ett viktigt och bra inlägg av vår bloggkollega David Castor apropå Uppdrag Gransknings program ”Bögbotarna” som sändes i onsdags. Utvecklingen går snabbt, nu …

Uppdrag Granskning om förbön

Antje Jackeléns felaktiga premiss

I dag har jag en insändare publicerad på Dagen debatt. Den utgår från Antje Jackeléns försök att bortförklara Jesu ord om att han är ”vägen och sanningen och livet” (Joh 14:6). Det jag vill visa på att Jackeléns  försök (förutom att vara felaktiga rent teologiskt) redan från början bygger på en felaktig premiss – nämligen att det bara skulle vara några få verser i Bibeln som förmedlar budskapet om Jesu unicitet. Sanningen är nämligen den motsatta: hela Nya testamentet är genomsyrat av detta budskap. Låt oss vara fortsatt frimodiga i vår bekännelse av Jesus både som vår personliga Herre och som hela världens Frälsare!

Jesus på varje sida; 7 anledningar till att läsa Gamla Testamentet!

Någon har räknat ut att läsandet av Gamla Testamentet endast utgör 10% av en normal kristen mäniskas bibelläsning. Om vi räknar bort Psaltaren och Ordspråksboken är vi förmodligen nere på 5%. “Vad gör det?” kanske många av oss tänker. “Ingen större förlust väl?” Men tillåt mig föreslå sju anledningar till att ägna denna äldsta del av vår Bibel lite mer uppmärksamhet.

Befriande klarspråk!

En av de mest härliga saker med att få vara i Etiopien och arbeta i Mekane Yesuskyrkan, om ni frågar mig, är att det inte råder några som helst tvivel om vad man tror på.

Ulf Ekman om tro

Fick som vanligt hem Livets Ords Missionsmagazinet häromveckan. I slutet fanns en undervisande artikel av Ulf Ekman på temat ”Glöm inte vad Herren har gjort”. Där skriver han bland annat följande härliga ord om tro:

Lydnaden är totalt avgörande

Jag har under de senaste åren arbetat med en bok som är en genomgång av Josua bok, och på så sätt en slags uppföljare till min första lilla bok ”En Josuageneration”. Det finns mycket i Josua bok som är relevant för oss och vår tid och jag tänker därför publicera valda delar av denna bok här på bloggen. Jag inleder med ett kapitel om lydnad.

Den kristne och Gamla testamentets bud – del II

Om vi nu går rakt in på frågan hur vi som kristna ska förhålla oss till GT:s bud så har jag ett – i mitt tycke – intressant avsnitt om detta i min bok In på helig mark. Jag börjar där med att konstatera att vi som kristna ska se till Jesus och hans liv snarare än till buden i Gamla testamentet när vi behöver vägledning för vårt sätt att leva. Men, lägger jag till, detta innebär inte att lagen saknar värde för oss som är kristna. Säg den konfirmationsläsning som inte innehåller någon genomgång av tio Guds bud!

Den kristne och Gamla testamentets bud – del I

Samtalet om GT:s gudsbild fortsätter. Dock är det med viss frustration jag konstaterar att vissa väldigt grundläggande kunskaper om hur vi som kristna ska förhålla oss till GT:s bud verkar saknas hos många skribenter. Det logiska felslutet som ofta görs kan beskrivas så här:

1) Som kristna behöver vi inte hålla GT:s lagar.

2) Jesus själv säger att (vissa av) dessa lagar inte (längre) gäller.

3) Alltså är inte hela GT Guds ord.