Dags att bryta med rädsla för karismatik

[Ledartext i Världen idag 170322:]

”Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: ’Hos er finns verkligen Gud.’”

Med denna ögonblicksbild beskriver aposteln Paulus hur det kan gå till i en gemenskap där den profetiska gåvan är i funktion. Gud talar med precision in i besökarnas liv, något som skapar tro och ger en övertygelse om att Gud verkligen är närvarande – på riktigt.

Paulus ord skulle även kunna vara en beskrivning av en vanlig gudstjänst inom stora delar av frikyrkligheten för några decennier sedan. Men på senare tid tycks någonting ha hänt. I många sammanhang har det blivit ovanligt med profetord – i alla fall i de offentliga gudstjänsterna – och även tungotal och sång i Anden har fått en allt mer undanskymd plats.

Ur NLM ungs frågelåda I: Vad säger Bibeln om tungotalet?

I mitt norska jobb skriver jag ibland lite artiklar till NLM ungs nätmagasin iTro. Här under sommaren har jag tänkt dela med mig av en del av mina texter från denna tidning, och först ut är några svar som jag har gett i deras frågelåda. Jag börjar med frågan på norska och lägger därefter ut mitt svar på svenska.

Fråga: Kva seier Bibelen om tungetale? Kva meiner Paulus når han i 1. Korinterbrev i mellom anna kapittel 14 er kritisk til bruk av tungetale i offentlege samanhengar?

Gåvan att profetera – del II: fördjupning

Gästblogg av David Wellstam

I detta fördjupande inlägg fortsätter vi att upptäcka viktiga saker som rör profetians gåva.

PROFETISK VETT & ETIKETT

Precis som att profetians gåva kan uppmuntra och bygga upp så kan felaktig användning av gåvan såra och riva ner. Följande saker är därför viktiga att tänka på.

Gåvan att profetera – del I: basic

Gästbloggserien med Lars Gunther är slut för den här gången. Men innan jag avslutar min lilla serie om karismatik vill jag få publicera ett par inlägg av min bloggkollega David Wellstam. Först ut är en läsvärd artikel om grunderna kring den profetiska gåvan.

Väckelserapport från Etiopien – del I: startskottet för den karismatiska förnyelsen

[Denna artikel är ursprungligen skriven för tidningen Trons Värld i samband med mitt Etiopienbesök 1998. Innehållet är fortfarande både intressant och inspirerande och jag väljer därför att publicera det även här på bloggen.]

Den etiopiska Mekane Yesuskyrkan är antagligen den snabbast växande lutherska kyrkan i världen. Den grundades 1959 och hade då ca 20 000 medlemmar, en frukt av många års troget missionsarbete där bl a svenska EFS-missionärer har spelat en avgörande roll. I dag räknar man hela 2,3 miljoner medlemmar – att jämföras med den dryga miljon som är 1991 års siffra [2014 är medlemsantalet uppe i 6,4 miljoner!]. 1991 föll den marxistiska diktatur som i 17 år hade förtryckt det etiopiska folket, och det var också då som väckelsen började anta dessa proportioner. Lidandet och förföljelsen från komunisttiden har naturligtvis bidragit enormt mycket till väckelsen, men minst lika avgörande är faktiskt en annan erfarenhet. Nämligen erfarenheten av de karismatiska gåvorna.

Guds närvaro del V – hur tar vi emot mer av Guds närvaro?

Gästinlägg av David Wellstam

Hittills i bloggserien har vi sett att Guds närvaro är den substans som finns hos Fadern, Sonen och den helige Ande. Guds allmänna närvaro är likadan överallt, men hans manifesterade närvaro varierar både i våra liv och på olika platser. Fokus i denna bloggserie är Guds manifesterade närvaro. Guds närvaro är inte en känsla utan finns i ett rum eller omsluter oss vare sig vi känner det eller inte. Samtidigt så kan vi märka av och uppleva hans närvaro på olika sätt. Okay, let’s get practical!  Eftersom Närvaron kan variera över våra liv så är tiotusenkronorsfrågan hur vi låter oss uppfyllas av Anden som Paulus uppmanar oss till? (Ef 5:18) Resten av inlägget fokuserar just på praktiska tips. Vill du veta mera om hur man kan tänka teologiskt kring andeuppfyllelse och andedop så klicka här.

Ge som gåva vad du har fått som gåva

Vi hade en fin gudstjänst i Mikaelskyrkan i dag. Vår nye föreståndare Vincent predikade, och själv hade jag förmånen att stå i smörjelsestationen och be för människor. Alltid lika uppmuntrande att se hur Gud verkar!

Temat för dagens predikan var ”Den helige Andes ledning”. Vincent utgick från berättelsen om den lame mannen som blir botad vid Sköna porten, och han pekade på aposteln Petrus ord till den lame: ”… vad jag har, det ger jag dig” (Apg 3:6).

Gåvan att göra under

Få gåvor i Nya testamentet är så spektakulära som den som Paulus beskriver med orden ”kraft att göra under” (1 Kor 12:10). Både i evangelierna och Apostlagärningarna får vi ett antal olika exempel på vad dessa manifestationer av Guds kraft kan tänkas innebära. Vanligast förekommande är sådana fenomen som helande och befrielse från onda andar; mer sällsynt är naturunder – t ex när Jesus stilla stormen och gör vatten till vin – och uppväckande av döda. För att inte tala om de märkliga berättelserna om hur lärjungen Petrus går på vattnet (se Matt 14:29), eller när han får se människor bli friska enbart genom att de träffas av hans skugga (se Apg 5:15).

Kunskapens ord i funktion

I söndags hade vi en smörjelsestation i Mikaelskyrkan. Några gånger varje termin brukar vi ha detta i samband med våra bönegudstjänster, enligt den praxis som skymtar fram redan i Nya testamentet – då ofta med fokus på bön för sjuka (se Mark 6:13 och Jak 5:14).

Mycket att säga om tungotalet

Det är inte ofta man ägnar en hel predikan åt tungotalet, men för en dryg vecka sedan var det just detta som jag gjorde. Tungotalet är ju en speciell gåva på flera sätt. Några exempel: