Arkiv för kategori ‘Reflektioner’

I love to hate you

Postat: 19 maj, 2017 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap, Reflektioner

”Love to hate you” var en hit i min barndom av popbandet Erasure. Att låten har försvunnit ur medvetandet är nog inget större problem, men titeln är ändå högaktuell. Sedan Trump blev vald till USAs president är det en ganska bra rubrik på hur vi behandlar honom. Varje dag läser jag något i tidningen om Trump, i de flesta sociala sammanhang kommer han upp och sociala medier översvämmas. Självklart finns det oerhört mycket i den mannens politik och uppträdande som kräver kritik – men frågan är om det finns någon gräns när kritiken blir osund? (mer…)

Problemet i analyserna av det muslimska terrordådet i Stockholm

Postat: 5 maj, 2017 av Martin Alexandersson i Reflektioner
Etiketter:

Talesättet ”om man bara har en hammare blir alla problem en spik” passar bra när man läser många av analyserna efter det muslimska dådet i Stockholm för någon månad sedan. Problemet är att man applicerar sin vanliga tolkning av terrorism och dess orsaker på muslimsk dito och missar därför grovt. Nedan ska jag försöka göra en grundläggande genomgång av tankebyggnaderna bakom den muslimska terrorismen.  (mer…)

Som lärjungar till Jesus Kristus förutsätter jag att vi är positivt inställda till andra länder och kulturer. Rasism eller främlingsfientlighet har inget som helst i den kristna kyrkan att göra. Tvärtom har vi goda skäl att bejaka den mångfald som sätter sin prägel på den här världen, och som visar sig i olika språk, kulturer och hudfärger. Självklart utan att bejaka alla enskildheter i dessa kulturer, eftersom hela Guds skapelse har blivit präglad av synden – inklusive vårt eget land.

Samtidigt är det ofrånkomligt att en god integration av de människor som invandrar till Sverige förutsätter dels en grundläggande förståelse för vår majoritetskultur, dels en förmåga att ta sig fram på det svenska språket. Inte minst när det kommer till försörjning är det nämligen en klar majoritet av Sveriges arbetsgivare som vill ha svensktalande arbetstagare; självklart vill de också ha personal med kompetens för sina respektive yrken.

För att fortsätta läsa denna artikel i tidningen Världen idag kan du gå in här.

[För tillfället bara tillgänglig för prenumeranter. Återkommer om några veckor med hela texten här på bloggen.]

Vissa som har läst vad jag skrev i min förra artikel tror att jag är negativ till invandring, eller till att vi som rika västländer ska dela med oss av vårt välstånd till andra. Ingenting kunde vara mer fel.

Jag är verkligen positiv till en reglerad invandring.

Jag är vidare positiv till katastrofbistånd, och även till ett långsiktigt biståndsarbete i de länder som har ett dåligt ekonomiskt utgångsläge. Allra helst med kristna förtecken, där vi med Frälsningsarméns slogan ger både soppa, tvål och frälsning. Eller ännu mer allmängiltigt: skola, sjukvård och församlingsbyggande.

Däremot har jag inte mycket till övers för den symbolpolitik vars egentliga syfte tycks vara att vi i Sverige ska ”känna oss goda” snarare än att skapa så drägliga förhållanden för så många individer som möjligt. Är det till exempel rimligt …

För att fortsätta läsa denna artikel i tidningen Världen idag kan du gå in här.

[För tillfället bara tillgänglig för prenumeranter. Återkommer om några veckor med hela texten här på bloggen.]

Helighetskarismatik

Postat: 15 februari, 2017 av olofedsinger i Guds rike, Reflektioner
Etiketter:, , , ,

Jag har myntat ett nytt kristet begrepp: helighetskarismatik. Om jag med ett enda ord ska beskriva vad min senaste bok handlar om är det nämligen detta: att ha en öppenhet för den helige Andes ledning och kraft i nuet – och att samtidigt vara medveten om att den tredje personen i Treenigheten går under beteckningen den helige Ande.

Alltför ofta i karismatiska sammanhang har vi tagit för lätt på detta faktum. Vi har reducerat den helige Ande till en närmast opersonlig kraft, och mötet med Gud till en pirrande känsla – eller till en upplevelse av bekräftelse och uppmuntran.

Ja, om sanningen ska fram har ju relativt stora delar av Sveriges kristenhet parkerat i det här diket – oavsett om vi är karismatiker eller nådegåvsförnekare, frikyrkliga eller folkkyrkliga. Gud tillåts komma till oss på våra egna villkor – eller inte alls. (mer…)

Aldrig tidigare har vi haft så många flyktingar i vår värld – över 60 miljoner. Mer än hälften av dessa är internflyktingar, men ungefär en tredjedel är män, kvinnor och barn som har tvingats lämna sina egna ursprungsländer. Det senare gäller inte minst flyktingar från Syrien, Afghanistan och Somalia, av vilka många har sökt sig hit till Europa.

Få samhällsfrågor kan därmed beskrivas som så brännande som hur vi ska kunna hantera dessa oerhörda strömmar av människor. Eller med en annan formulering: Hur vi ska kunna skapa bästa tänkbara förutsättningar för så många människor som möjligt i den värld vi lever i.

Detta har också varit en het debatt i vårt eget land. Inom politiken har svängningen varit enorm: Från Fredrik Reinfeldts tal på temat ”öppna era hjärtan” och Stefan Löfvens ord om att ”mitt Europa bygger inte murar” till den berömda inbromsningen i invandringspolitiken hösten 2015. Mitt i detta drama har det pågått en ideologiernas kamp. Vilket ansvar har vi i Sverige för den uppkomna situationen? Vilka ideal ska styra vår migrationspolitik? I vilken utsträckning kan invandringen beskrivas som en tillgång, och när övergår den i stället till att vara ett problem?

För att fortsätta att läsa denna Tro och liv-artikel i Världen idag, gå in här.

Samvetsfriheten hotad även i Svenska kyrkan

Postat: 24 november, 2016 av olofedsinger i Reflektioner
Etiketter:

Inlägg på Världen idags opinionsblogg:

Det behöver inte råda någon tvekan om vart vindarna blåser på Svenska kyrkans nationella nivå. Men den motion om att göra det till ”ett villkor för vigning till präst att ha förklarat sig beredd att förrätta vigsel av par av samma kön” fick ändå avslag under Kyrkomötets första session. Till och med för Socialdemokraterna blev det för mycket att gå i clinch med Svenska kyrkans läronämnd – alltså biskopskollegiet plus åtta ledamöter valda av Kyrkomötet – med ärkebiskop Antje Jackelén i spetsen.

Tyvärr ska detta inte tolkas som att det synsätt som gör gällande att man diskriminerar om man inte vill medverka vid en samkönad vigsel skulle ha fått minskat stöd.

För att fortsätta läsa, gå in här.

Dilemma kring helande

Postat: 16 november, 2016 av Martin Alexandersson i Reflektioner
Etiketter:

Jag har en ickekristen bekant som bor utomlands och som är sjuk. Hon har varit dålig i nästan ett år och nu är det så pass illa att hon inte kan arbeta. Jag träffar henne inte så jag kan inte erbjuda mig och be för henne och vår relation är inte heller så att jag skulle ringa henne och be om helande över telefon. Mitt dilemma och teologiska fundering är – vill Gud hela henne? (mer…)

Noterar att min bloggkollega Martin redan har delat ett antal läsvärda tankar med anledning av presidentvalet. Men här kommer ändå ytterligare några punkter från min horisont:

Namnet på nästa amerikanska president blir alltså Donald Trump. Precis som i den brittiska Brexitomrösningen visade sig opinionsundersökningarna komma på skam, och politiker och journalister tävlar om att förfäras över det inträffade. Börserna förväntas backa dramatiskt, och inbitna demokrater ansöker om medlemskap i Kanada. Stora delar av västvärlden skakar i sina grundvalar.

Men frågan är ändå om valet av Donald Trump bara ska betraktas som något osunt.

För att fortsätta läsa detta inlägg på Världen idags opinionsblogg, gå in här.

Hur kunde det bli så här? – kommentar till Trumps seger

Postat: 9 november, 2016 av Martin Alexandersson i Reflektioner

Det är en dag i chock för stora delar av världen när man inser att Donald Trump har blivit vald till USAs president. Hur denna osympatiske man med oklara politiska visioner lyckats bli president kommer vara ett huvudbry för politiska kommentatorer under närmsta tiden. I Sverige är nog chocken större än i USA. Här har vi inte en enda TV-kanal eller tidning som (vad jag sett) har skrivit något positivt om Trump. Det har varit en klassisk Ond-God-rapportering där Hillary är den goda och Trump den onde. Därför är det ju så klart svårbegripligt hur den onde kan vinna. Vidare har vi sett hur opinionsinstituten har visat på ett klart övertag för Hillary. Senast i måndags såg jag att man gav Hillary 85% chans att bli president. När detta skrivs är all rösträkning inte klar men Trumps seger är inte bara klar utan rent av solklar. Frågan måste då ställas – hur i hela friden kan en osympatisk, oerfaren kandidat utan media på sin sida och med rejält underläge i opinionsmätningarna ändå vinna?

(mer…)

Identitetspolitikens återvändsgränd

Postat: 4 november, 2016 av Martin Alexandersson i Insändare & Debatt, Reflektioner

Jag är vit, heterosexuell, (globalt sett) rik, kristen, högutbildad och snart medelålders man. Det gör att jag, enligt identitetspolitiken, inte kan förstå, skildra eller företräda en människa som inte jag delar ovanstående attribut med. Jag kan alltså inte som journalist skildra en muslimsk kvinnas vardag. Jag kan inte som politiker företräda en pensionär och jag kan inte som lärare förstå något om hur vardagen är om man är barn. I identitetspolitiken blir därför yttre attribut väldigt viktiga. Kön, hudfärg, sexuell läggning, geografi, rikedom och utbildning är nyckelfaktorer Mer subtila faktorer som t.ex. introverthet, depressionserfarenhet, ensambarn eller hiphoppare är inte lika tydliga – men kan existera.

SSU Stockholm hade för lite sedan en samling dit vita inte fick komma. Detta för att man menade att om man har vit hud så kan man inte förstå eller bidra till ett samtal om islam i Sverige.  (mer…)

Sista chansen att anmäla sig till RE:BOOT med Neil Cole

Postat: 29 oktober, 2016 av Martin Alexandersson i Reflektioner

Nästa helg kommer en av världens mest inflytelserike ledare inom husförsamlingar och modeller för att lärjungar, Neil Cole, till Sverige. Han kommer att ha en träningshelg i Stockholm som jag personligen ser oerhört mycket fram emot! Jag hörde Neil första gången för 6 år sedan och det är utan tvekan en utav de människor som jag har lärt mig mest och utmanats rejält av. Därför är det enkelt att varmt rekommendera Neil! Sista dagen att anmäla sig är imorgon och mer info och anmälan finns på Pionjär.nu

Hoppas att vi ses!

Svenska värderingar och den svenska självbilden

Postat: 28 oktober, 2016 av olofedsinger i Reflektioner

Ett av årets stora diskussionsämnen har varit talet om ”svenska värderingar”. Som väntat har åsikterna gått isär, men till de mest trovärdiga rösterna hör enligt min mening professor Lars Trägårdh. Han definierar våra svenska värderingar så här:

Å ena sidan kännetecknas Sverige av starka sociala värderingar – av hög mellanmänsklig tillit och av ett stort förtroende för gemensamma institutioner. Å andra sidan har svenskar värderingar som betonar individens frihet, rätt till självförverkligande och oberoende, något som även omfattar ett bejakande av jämställdhet, barns rättigheter och homosexuellas rättigheter. Ledstjärnan är autonomitanken.

När man läser detta är det lätt att förstå den krock som många invandrare upplever i mötet med den svenska kulturen.

För att fortsätta att läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Jag tror att det var 2002 som jag var i DRK för det som då hette Svenska Missionskyrkan. Jag var hembjuden en kväll hos en pastor på middag och hans 15-årige son kom hem halvvägs in i kvällen och hade på sig en idol-t-shirt med Usama Bin-Laden. Det var en tecknad bild på Usama där han står med ett maskingevär i varje hand mot en bakgrund av eldsflammor och med hans namn under (jag har försökt googla fram den, men utan framgång [ – den kanske är slutsåld..]) (mer…)

Vid ett besök i Armenien hade vi en bönestund vid gränsen mot Iran och Turkiet när ett gäng ryska stridsflygplan kom dånande över oss. Som svensk är man ju ganska skeptisk till ryska stridsflygplan som åker över andra länder men de kristna armenierna som vi var med hade en helt annan åsikt. Armenien har bjudit in ryska trupper för att bevaka dess luftrum och därför patrullerar regelbundet ryska plan det armenska luftrummet. Våra armeniska vänner var mycket tacksamma för Rysslands militära stöd och deras övertygelse var att om inte Ryssland stöttar dem militärt så kommer de att bli invaderade av Azerbajdzjan och Turkiet. (mer…)

Att låta bibelordet vara utmanande

Postat: 6 oktober, 2016 av Martin Alexandersson i Bibeln, Reflektioner

I söndags besökte jag en församling och när dagens Gammaltestamentliga text skulle läsas gjordes något som vi är ganska duktiga på – nämligen att ta bort den utmaning som finns i bibelordet. Efter att ha läst texten från Daniels bok (10:15-19) om bland annat änglar så hade kvinnan som läst texten en liten betraktelse. Den inleddes med en generellt ifrågasättande om det finns änglar för att sedan fortsätta om en träängel som hon köpt i Palestina och palestiniernas behov av änglar. Sedan handlade det om att människorna i Aleppo behöver skyddsänglar och att goda människor kallas änglar och vi fick fundera över om vi var en ängel. (mer…)

Normkritik på UtbildningsRadion

Postat: 22 september, 2016 av olofedsinger i Reflektioner

Inlägg på Världen idags opinionsblogg:

För några år sedan gjordes det intervjuer på våra barns förskola. Som en del av det statligt påbjudna likabehandlingsarbetet hade personalen ställt frågor till våra barn i stil med:

  • Finns det något som gör det bättre eller sämre att vara pojke eller flicka?
  • Kan man vara kär i vem man vill, både flicka och pojke?
  • Brukar ni prata om ifall man tror på Gud?

Svaren på frågorna hade man skrivit ned, och när vi kom till förskolan för utvecklingssamtal blev vi informerade om vad vår 3- respektive 5-åring hade svarat. Som föräldrar reagerade vi med bestörtning över detta ingrepp i våra barns privatliv. Det här är ju frågor som skulle vara otänkbara vid exempelvis en anställningsintervju – en åsikt som vi också fick gehör för när vi valde att uppmärksamma det hela i media.

I gårdagens Studio Ett fick vi dock veta att det än i dag är precis samma typ av frågor som brukar ställas till de anställda inom UtbildningsRadion.

För att fortsätta läsa, gå in här. Se även tidningen Kvartals reportage om de olika turerna i ärendet.

Inlägg på Världen idags opinionsblogg:

Säsongens första program i serien Opinion live innehöll flera intressanta debatter. Det gav också en blixtbelysning av det svenska debattklimatet. Som vanligt var eftersmaken både tillfredsställelse och frustration.

Först ut var Janne Josefsson från SVT:s Uppdrag granskning och Erik Rosén från nättidningen Politism.se. Temat var Bokmässans beslut att porta den högerextrema tidningen Nya Tider.

För att fortsätta läsa, gå in här.

Låt oss inte svika människor

Postat: 25 augusti, 2016 av Jonas Nordén i Reflektioner
Etiketter:, , ,

I veckan var jag med om en händelse som återigen fick mig att reflektera över vad vi som kyrka i Sverige egentligen ger för bild av oss själva och av Jesus. Det kom ett mail från en lärare på en gymnasieskola i södra Skåne, som ville att jag skulle komma till hens religionsklasser för att föreläsa om EFS och den protestantiska kristna tron. Jag blev givetvis glad och svarade ja, men blev samtidigt nyfiken på hur det kunde komma sig att hen kände till EFS och ville ha en föreläsning om just EFS. Svaret jag fick var sannerligen tankeväckande. Jag citerar:

Jag vet inte mycket om EFS annat än att ni verkar inom ramen för Svenska kyrkan. Men där är jag också nyfiken på hur detta sammarbete egentligen fungerar o s v. Som jag berättade tidigare jobbar jag mycket med gästföreläsare och ibland studiebesök. Har haft olika personal från Svenska kyrkan lokalt på besök – underbara personer. Min uppfattning är dock att Svenska kyrkan är försiktiga med att prata Gud, religion m m. Ibland kan man undra om de ens tror på Gud om inte någon ställer en rak fråga. När jag ställer Svenska kyrkan mot Katolska kyrkan blir skillnaden då så total i detta avseende. Så min tanke var nu att hitta en protestantisk riktning som inte på samma sätt “ber om ursäkt” för sig. Och då landade jag i EFS. Hur verkar detta? Och hur ser du på min “analys” av Svenska kyrkan?

(mer…)

Mitt kors – Jesu kors

Postat: 16 augusti, 2016 av Jonas Nordén i Reflektioner
Etiketter:, ,

De senaste veckorna har en Facebook-kampanj under namnet Mitt kors fått mycket uppmärksamhet, både positiv och negativ sådan. Initiativtagarna vill med kampanjen stå upp för och visa solidaritet med världens förföljda kristna. Mycket hedervärt om du frågar mig.

Kors svartvit

Kampanjen ger också ett extra tillfälle att ställa sig frågan vad korset egentligen betyder i kristen kontext. Många hänvisar till att korset står för kärlek och trygghet, vilket ju är rätt. Men korset står för mycket mer än så. Här ger jag några korta reflektioner kring korsets betydelse:

Guds kärlek. Korset är definitivt ett uttryck för Guds kärlek: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son…” Jesu död på korset för vår skull är världshistoriens kärlekshandling nummer ett, alla kategorier. Jesus ger sig själv fullt ut för att vi ska räddas och få liv. Ingen har större kärlek än så.

Guds helighet. Korset är platsen där Guds helighet uppenbaras och en gång för alla tar avstånd ifrån synden. Gud som helig kan inte tåla synd och därför behöver han göra upp med den. Han behöver avlägsna den från sig själv och från oss, som vill ha kontakt och relation med honom. Enda vägen var att göra det ”i sig själv”. Jesus bär vår synd och skuld på korset och dör bort med den, så att vi kan leva som heliga och rena inför en helig Gud.

Guds vrede. Korset uppenbarar också Guds vrede över allt det som har fallit och gått förlorat i vår värld: över synden, ondskan, satans makt och döden. När Jesus dör får han bli föremål för Guds vrede, som annars med all rätt skulle ha kanaliserats mot oss. Nu blir vi befriade även från den, tack vare Jesu ställföreträdande död.

Guds nåd. Korset är platsen där Gud försonas med världen, med dig och mig. Återigen sker detta genom och i Jesus Kristus. När han dör och tar vårt straff på sig öppnas en väg, av nåd, för oss var och en hem till vår Fader i himlen. Det är enbart tack vare det som hände på korset som vi kan få del av gemenskap med Gud och få leva i hans rike.

Det finns givetvis mycket mer att säga om korset, och jag är tacksam för att det får synas och talas öppet om i vårt land. Detta var en liten hjälp att påminna oss om några centrala delar av dess innebörd. Att ställa sig under korset och tro på det som Jesus där har vunnit åt oss är själva kärnan i den kristna tron.