Olika dimensioner i det kristna budskapet

[Insändare i Dagen 170425:]

För några veckor sedan initierade jag en debatt om evangeliets innehåll här i Dagen. Min utgångspunkt var en välkänd sång, men mitt ärende var framför allt att ställa frågor som: Vad handlar evangeliet om? Är det rimligt att beskriva det kristna budskapet som ”du duger som du är”? Hur kan vi på djupet bli befriade från vår egen självcentrering, för att i stället bygga vår tro och vår identitet på Jesu död och uppståndelse för vår skull?

Debattens vågor har sedan dess gått höga. Den har också utvecklat sig i lite olika riktningar. Den katolska invändningen, formulerad av Martin Lembke, betraktar jag vid det här laget som bemött. Jag hoppas även att de människor som hakade upp sig på min hänvisning till den specifika sången, eller som gjorde sig lustiga över att ”alla sånger inte kan säga allt”, börjar förstå vad jag faktiskt var ute efter.

Guds helighet och det heliga livet

I det senaste numret av Teologi & Ledarskap medverkar jag med följande artikel, som berör en av mina verkliga hjärtefrågor:

Den Gud som vi som kristna tror på är helig. Ingen annan egenskap hos Herren omnämns så ofta i Bibeln. Faktum är att Gud beskrivs som ”helig” på mer än 600 ställen i sitt ord. Det är självklart att det här måste få konsekvenser också för vårt sätt att tänka kring ett kristet ledarskap.

Väckelse – att gå från förgården in i det heliga

Både i Världen idag och i andra kristna tidningar kan vi med jämna mellanrum läsa om en längtan efter väckelse och förnyelse. Ibland formulerad av förkunnare och pastorer, ibland av kyrkans fotfolk. Det är också en bön som står i centrum av många av våra kristna uppbyggelsekonferenser. Det är naturligt för en kristen att längta efter och be om väckelse.

Samtidigt finns en dimension i denna fråga som enligt min mening lyser lite för mycket med sin frånvaro – nämligen att väckelse och förnyelse behöver gå hand i hand också med ett allvar. Ett djupgående skeende av Guds Ande kan nämligen inte annat än inbegripa sådana saker som syndabekännelse, omvändelse och ett liv i helgelse. Om detta bär både Bibeln och kyrkohistorien bud.

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Hur vända trenden bland kyrkans unga?

För den som reser runt lite i Sveriges kristenhet blir det snart tydligt att det på många håll råder ett stort underskott på ungdomar. Jag är medveten om att många unga prioriterar sina ungdomsgrupper före söndag förmiddag, men å andra sidan råder det ett allt större underskott även på ungdomsgrupper. Ålderskurvan i Sveriges kristenhet ser helt enkelt inte särskilt lovande ut.

Självklart finns det undantag från denna regel, och i vissa samfund är krisen mer påtaglig än i andra. Men låt oss ändå inte vara naiva: När den äldre generationen i vårt land dör bort, kommer det att innebära ett tapp även för ett stort antal av våra kyrkor och församlingar. Allt annat är att betrakta som önsketänkande.

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

En världsbild som underminerar kristen tro – del III: Religion

Gästblogg av Andreas Sundström

Konceptet religion underminerar kristen tro.

Om du inte tycker att det låter konstigt så beror det antagligen på att du är bekant med klyschan om att tro på Jesus handlar om en relation och inte religion, men det är faktiskt inte den frasen jag har i åtanke.

Det inte nödvändigtvis de saker och företeelser som vi kategoriserar som religion som underminerar kristen tro (även om det kan vara så också), utan snarare föreställningen om religion som en egen sfär av saker och företeelser.

Helgelsen – del III: Att leva med Jesus i sitt livs centrum

Vi fortsätter vår vandring genom Efesierbrevets undervisning om ett liv efter Guds vilja. Vi har nu kommit till en vers som får påminna oss om själva grundmotiveringen till varför vi – trots all den vånda som det innebär – har blivit utmanade att ta upp kampen mot vår köttsliga natur: ”Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag” (Ef 4:30).

Djupast sett är alltså anledningen till att vi som kristna ska bekämpa synden i våra liv att vi inte vill göra Gud ledsen.

Helgelsen – del II: Sanning, fridsamhet och renhet

Som kristna är vi kallade till ett nytt sätt att leva. I denna och nästföljande artikel vill jag ge några exempel på vad detta kan tänkas innebära. Min utgångspunkt kommer att vara Efesierbrevets fjärde och femte kapitel, där Paulus ger en gedigen introduktion till dessa frågor.

Det första område som Paulus fäster strålkastarljuset på är vårt förhållningssätt till sanningen.

Helgelsen – del I: Ett gensvar på Guds frälsningshandlande

En påfallande stor del av Nya testamentets budskap kretsar kring vad man brukar kalla för helgelsen – alltså ett liv efter Guds vilja. Det mesta av Jesu bergspredikan (Matt 5–7) handlar om hur vi som lärjungar kan fungera som salt och ljus i en värld som har vänt Gud ryggen. Och när vi kommer till Nya testamentets brevförfattare ser vi att dessa ägnar stort utrymme åt så kallade förmaningstexter; i Paulus fall handlar det ofta om ungefär hälften av allt som han skriver till de olika församlingarna.

Både i Gamla och Nya testamentet är det samtidigt tydligt att relationen till Gud inte är tänkt att börja i denna ända.

Gud och sex – nu även som bok!

Ingen annan bloggserie här på EfterKristus har fått ett sådant gensvar som den serie om Gud och sex som jag skrev under våren 2013. Fortfarande händer det så gott som dagligen att någon letar sig fram till någon av artiklarna. I höstas publicerades delar av innehållet i form av en artikelserie i Världen idag, och nu är det alltså dags för nästa steg. I veckan kom nämligen boken Gud och sex: Äktenskap, lust och sexualitet från tryckeriet!

Det känns förstås väldigt roligt att få komma ut med detta material i bokform. Jämfört med mina tidigare artiklar har jag nu också haft möjlighet att bearbeta texterna en hel del. Både språk och innehåll är alltså bättre än när materialet publicerades här på bloggen. Jag har även kunnat uppdatera artiklarna utifrån den feedback jag har fått under resans gång. Sist men inte minst har jag skrivit några helt nya delar, för att ge en så god helhet som möjligt.

Vårt högmod

En vän till mig uttryckte de politiska skillnaderna så här: ”Högerns högmod är att de tror att de är smarta. Vänsterns högmod är att de tror att de är goda.” På samma sätt har jag – alltför ofta – i kristna sammanhang mött högmodet. Som uppvuxen inom frikyrkan fick jag en hel del kommentarer såsom ”men är de verkligen kristna i Svenska kyrkan?” när jag började läsa till präst. Och vice versa har jag mött ett enormt förakt mot frikyrklighet ifrån svenskkyrkliga. Eller som en kyrkoherde sa: ”Näst små snapsglas är frikyrklighet det värsta jag vet!”.

Varför gör vi så olika bedömningar?

I tisdagens nummer av Budbäraren hade jag med en insändare där jag kommenterade de senaste månadernas debatt inom EFS. Genom att sätta in saker och ting i ett lite större sammanhang hoppas jag få bidra till en större förståelse för varför vi gör så olika bedömningar inom rörelsen, särskilt när det kommer till Nya testamentets etiska undervisning. Rent konkret tror jag också att vi behöver göra upp med delar av den berömde lundaprofessorn Gustaf Wingrens teologi. Om vi inte gör det riskerar vi nämligen att isoleras från våra lutherska syskon i både Norden och Afrika. Insändartexten kommer här:

Jesu återkomst – kan vara idag!

Talet om Jesu återkomst väcker alltid olika associationer och tankar hos människor. I en del sammanhang har det tenderat att kanske bli alltför mycket uppmärksamhet på detta, då man lägger mycket tid på att studera och försöka kartlägga detaljer i skeendet. I andra sammanhang väljer man att inte prata om det alls, eftersom man inte vill bli kallad fundamentalist eller nåt annat hemskt.

Lagiskhetens olika ansikten – del VII: I Guds kraft

Den bibelbok som tydligast illustrerar det jag har varit inne på i de senaste artiklarna är antagligen Apostlagärningarna. Denna bok innehåller ett stort antal berättelser om den tidiga kyrkan och dess arbete. Men det påfallande är att själva agenten i Apostlagärningarna – alltså den som handlar – hela tiden är Herren själv! Det är Guds helige Ande som manar och vägleder de troende till handling och det är samme Ande som talar genom apostlarnas förkunnelse.

Gud varken vill eller förväntar sig att vi ska göra en massa saker i vår egen kraft som kristna. Tvärtom vill han att vi i allt större utsträckning ska handla i hans kraft. Annorlunda uttryckt: Han vill själv få handla genom oss.

Lagiskhetens olika ansikten – del V: Att göra gott med fel motiv

Innan vi lämnar frågan om lagiskhetens olika ansikten vill jag stanna upp inför en form av lagiskhet som ganska ofta passerar obemärkt, men som just därför hör till de mest utbredda av dem alla. Det är en lagiskhet som i allt väsentligt är en vidareutveckling av vad vi redan har varit inne på. Lite tillspetsat kan den beskrivas som att ”göra gott med fel motiv”.

Lagiskhetens olika ansikten – del IV: Biblisk helgelseförkunnelse

Dags att återvända till min artikelserie om lagiskhet. En viktig konsekvens av det jag skrev i mina tidigare artiklar är att ett fokus på den kristna livsstilen inte i sig gör en predikan lagisk (en missuppfattning som faktiskt tycks finnas i flera lutherska sammanhang). Det avgörande är i stället hur vi talar om dessa saker.

Jag har flera gånger lyssnat till predikningar där den bestående känslan jag har burit med mig har varit dåligt samvete. Det kan ha gällt sådant som hur vi borde ta hand om nya besökare i kyrkan, hur vi borde agera i förhållande till tredje världen eller hur vi borde tänka när vi lägger pengar i kollekten. Gemensamt för allt har varit att de ämnen och ändamål som har tagits upp har varit goda och behjärtansvärda, men de har ändå lämnat en dålig eftersmak.

Startskottet för vårens mötesturné med Världen idag

I dag ska jag predika i Korskyrkan i Västerås. Temat är ”Ett liv i den Heliges närhet”, och jag medverkar tillsammans med Ecke Bergman från MAF och Lars Magnusson från Världen idag. Under perioden februari–april har vi planerat för en gemensam mötesturné på olika platser i Mälardalen, och reseschemat (som kommer att uppdateras kontinuerligt) finner du här.

Lagiskhetens olika ansikten – del III: Gud kommer oss till mötes!

De lagiska mönster som vi därmed har stannat upp inför har som gemensam nämnare att de får oss att besvärat börja skruva på oss när vi lyssnar till Bibelns tal om synden. Även om vi är plågsamt medvetna om vår egen bristfällighet upplever vi diagnosen som den Helige har ställt på oss – att vi inte kan leva upp till lagens krav i egen kraft – som ett hot mot vår egen självkänsla. Följaktligen försvarar vi oss frenetiskt mot både Gud och hans diagnos.

Lagiskhetens olika ansikten – del II: Lagiskhet och skamidentitet

En annan sak som kan trassla in oss i lagiskhet är de så kallade ”narcissistiska” drag som så lätt tycks få ett fäste i vår personlighet. Många människor i dag går runt och brottas med olika känslor av mindervärde och skam. Trots allt det goda som vår Skapare har sagt om oss upplever vi oss som ovärdiga och otillräckliga. Vi upplever att vi på något sätt är fel. Inte bara för att vi har begått ett antal felaktiga handlingar, utan för att vi är fel.

Lagiskhetens olika ansikten – del I: Lagiskhet som grundtillstånd

Inleder i dag en artikelserie som bygger på ett av kapitlen i min bok Ett liv i den Heliges närhet, som just har publicerats på Livets Ords Förlag. Se den som ett smakprov på boken som helhet!

Genom synden finns de lagiska mönstren nedlagda i alla människor. Och precis som i fråga om synden kan vår inneboende lagiskhet ta sig många olika uttryck. Både som kristna och icke-kristna har vi därför att brottas med detta mångfasetterade problem.

Samtidigt rättfärdig och syndare

I dag känner vi, och sörjer, med våra kristna syskon på Livets Ord. Att få se sin tidigare herde vända ryggen åt allt det som han tidigare har försvarat – och jag tänker här både på församlingen och på den betoning av äktenskapet och den kristna helgelsen som varit så central i Robert Ekhs förkunnelse – och därtill lämna sin egen familj i en svår och utsatt situation, måste vara hemskt. För alla parter.

Därmed är det också naturligt att ett antal frågor kommer upp till ytan: