I det senaste numret av Teologi & Ledarskap medverkar jag med följande artikel, som berör en av mina verkliga hjärtefrågor:
Den Gud som vi som kristna tror på är helig. Ingen annan egenskap hos Herren omnämns så ofta i Bibeln. Faktum är att Gud beskrivs som ”helig” på mer än 600 ställen i sitt ord. Det är självklart att det här måste få konsekvenser också för vårt sätt att tänka kring ett kristet ledarskap. (mer…)
Jag kom just över länken till detta omskakande budskap av den numera avlidne evangelisten Steve Hill, en av centralgestalterna i Pensacolaväckelsen. Det finns en del manér och formuleringar som kan få en sån som mig att rynka på näsan, men jag måste säga att jag har svårt att värja mig för det han säger. Sista minuten är obetalbar.
I lärjungaskolan I Mästarens fotspår, som precis har dragit igång för den här terminen, brukar jag som åskådliggörande av Johannestjänsten ge uppdraget att lyssna till David Wilkersons budskap när han predikade i Sverige 2004. Det var av ungefär samma kaliber, men då specifikt riktat till den evangelikala kristenheten i Sverige. Om du inte redan har sett det kan jag varmt rekommendera även det. Det återfinns under kategorin ”Profetior” här på EfterKristus, men en direktlänk kommer även här.
I helgen har jag varit på ungdomsledarkonferensen Kallad i Linköping, där jag också var en del av ledningsgruppen. Planeringen började redan för 1 ½ år sedan, och självklart har vi hämtat viss inspiration från våra ekumeniska barnledarkonferenser. Någon kopia av dessa var det dock inte tal om, och de organisationer som stod som inbjudare var EFK, Equmenia, Frälsningsarmén, Pingst Ung, Salt och SAU.
Vi som leder dessa organisationer (i mitt fall: ledde) har funnit varandra utifrån att vi ser att vi står i så många liknande utmaningar och behov, men också utifrån att vi står varandra nära i våra hjärtan. (mer…)
Mot slutet av mina teologistudier på Johannelunds teologiska högskola blev hela klassen uppmanad att läsa Henri JM Nouwens lilla bok I Jesu namn med undertiteln Tankar om ledarskap. För några veckor sedan läste jag om den, och påmindes om vilken pärla detta är för alla oss som står i någon form av kristet ledarskap.
Inte för de praktiska redskapens eller de avancerade teoriernas skull – dessa saker får man gå till annan litteratur för att ta del av. Men här finns djup och beprövad visdom. (mer…)
Barnledarkonferensen i Jönköping är nu slut. Det har varit en fantastisk helg med mängder av nya erfarenheter och intryck. Och en hel del jobb förstås! Men det är verkligen något speciellt med denna konferens. Inte bara för att det är en av Sveriges största kristna ledarkonferenser – 1400 personer inklusive volontärer, och då fick vi säga nej till flera hundra som hade velat komma – utan också av en rad andra skäl: (mer…)
I dag känner vi, och sörjer, med våra kristna syskon på Livets Ord. Att få se sin tidigare herde vända ryggen åt allt det som han tidigare har försvarat – och jag tänker här både på församlingen och på den betoning av äktenskapet och den kristna helgelsen som varit så central i Robert Ekhs förkunnelse – och därtill lämna sin egen familj i en svår och utsatt situation, måste vara hemskt. För alla parter.
Därmed är det också naturligt att ett antal frågor kommer upp till ytan: (mer…)
I anslutning till min insändare i Dagen har jag blivit uppmärksammad på en helt annan typ av lidande, nämligen det som vissa homosexuella har blivit utsatta för av människor med starka åsikter om deras homosexuella livsstil. Även inom kyrkan. En präst i EFS skriver till exempel så här:
Jag har flera vänner inom EFS som är homosexuella. Vissa väljer att leva avhållsamt, vissa vill inte detta utan lever i relation (eller öppna för framtida relation) med en av samma kön. Flera av dessa får telefonsamtal mitt i natten av andra inom EFS för att de lever i samkönade relationer, där folk hotar, uttrycker äckel och hat, osv.
Det första jag vill säga är att det som personen här beskriver kommer som en fullkomlig nyhet för mig. Det finns liksom inte i min världsbild att jag som bibeltroende kristen skulle ringa och hota en annan människa av någon som helst anledning – vare sig hans/hennes sexualitet eller något annat. Om detta ändå förekommer är det naturligtvis förkastligt. (Jo, jag visste redan att homosexuella har blivit utsatta för detta. Men inte att det hade skett också inom EFS.) (mer…)
Ett viktigt och bra inlägg av vår bloggkollega David Castor apropå Uppdrag Gransknings program ”Bögbotarna” som sändes i onsdags. Utvecklingen går snabbt, nu …
Jag har lärt mig fyra mycket enkla steg från den amerikanske pastorn Andy Stanley för att leda utifrån vision. Ibland använder vi ordet vision om några olika saker: Dels om en församlings slogan t.ex.: The re-evangelisation of the nations & the transformation of society. Men det är också drivkraften för en aktivitet och då behöver den inte alls vara ordagrann. Till exempel skulle jag säga att visionen för vår hemgrupp är ”att växa som lärjungar och få dela livet och bära varandras bördor” medan min fru kanske skulle säga att visionen är ”att dela livet med varandra och att tillsammans genom bibelläsning, bön och samtal växa i tro”. Orden kan med andra ord vara olika men de beskriver samma vision. (mer…)
I dagens nummer av Budbäraren ger jag följande svar på Kenneth Ferms insändare i numret innan. Hans text hade rubriken: ”Antje är en god förkunnare, väl förankrad i vår kyrkas lära”. För enkelhets skull har jag även lagt in direktlänkar till de personer och citat som jag hänvisar till. Jag tror att detta är ett viktigt samtal! (mer…)
Jag har kommit med ovanligt många kommentarer till Svenska kyrkans teologiska utveckling de senaste veckorna. Orsaken till detta är förstås att det under hösten har kommit ett antal mycket anmärkningsvärda uttalanden från vår kyrkas ledning. I dagens Budbäraren har jag en krönika där jag lyfter fram några synnerligen besvärande konsekvenser av detta. Ska bli intressant att se vilka samtal och reaktioner som detta kan komma att ge upphov till!
En av de största och mest fantastiska sanningarna om Guds folk i världen är den som döljer sig bakom beskrivningen av församlingen som ”Kristi kropp”. Med aposteln Paulus ord:
Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus. I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss. … Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. (1 Kor 12:12-13, 27-28)
Bilden av församlingen som en levande organism, där Guds Ande manifesteras i form av gåvor och tjänster och där Kristus själv är huvudet predikar ett förunderligt budskap till alla som vill lyssna: genom kyrkan möter vi Kristus själv. Eller för att konkretisera: genom de gåvor och tjänster som är givna åt Kristi kropp möter vi olika aspekter av Jesu egen personlighet. (mer…)
I torsdags hade jag en hel dags undervisning med Team Jesus-teamarna och Exoduslinjen på Hållands folkhögskola. Vi höll till på Johannelunds teologiska högskola, och temat var kristet ledarskap. Vi hann även med ett par timmar om den andliga kampen. Det var ett härligt gäng, som inte var rädda att ställa frågor – roligt!
Något som blev tydligt i samtalen var också hur extremt brännande de frågor som har med identitet, gudsbild och bekräftelsebehov är. (mer…)
Ett av de kapitel i min bok som jag tror kommer att tillföra en del nytt är det som jag har gett rubriken ”Ledarskap och mandat”. Där talar jag bl a om hur vi från Guds sida kan få ett mandat i vårt ledarskap som har en direkt koppling till våra gåvor, vår kallelse, vår tro och vår uthållighet. Däremot talar jag faktiskt inte särskilt mycket om det ämne som är rubriken på detta inlägg: ledarskapets auktoritet i relation till andra människor.
Men hav tröst! Min fru har nämligen (long time ago, när hon var student på Johannelund) skrivit en alldeles utmärkt uppsats på detta tema som jag härmed delar med mig av. (mer…)
För den som är intresserad lägger jag här också ut innehållsförteckningen för min nya bok – så ser du vilka ämnen jag tar upp. Som synes är det flera teman som inte är helt vanliga i kyrkan – i alla fall inte i de sammanhang jag själv kommer ifrån. Men grundidén är som sagt att vaska fram vilka de bibliska principerna för ett kristet ledarskap kan tänkas vara; vilka ordningar och andliga lagar det lyder under. Samt hur vi som ledare kan navigera inte bara i den synliga, utan också i den osynliga världen. Here we go: (mer…)
Nästa vecka anländer min nya bok från tryckeriet! Den ges ut av Gospel Media och har titeln Ledare i Guds rike. Bibliska principer för den kristna tjänsten. Förordet är skrivet av Kjell Axel Johanson.
Det känns förstås väldigt spännande med denna utgivning. Som med allt annat jag har skrivit (detta är faktiskt min tionde bok!) utgår jag till stora delar från Bibeln. Denna gång öser jag dock ovanligt mycket ur mina egna erfarenheter – både som generalsekreterare för Salt och som församlingsplanterare i Uppsala.
De tre frågor som jag särskilt försöker besvara är:
• Vad är det unika med ett kristet ledarskap, jämfört med ledarskap i största allmänhet?
• Hur kan vi som ledare bli till kanaler för Guds kraft, snarare än vår egen?
• Vilka principer för den kristna tjänsten träder fram i Guds ord – och hur kan vi tillämpa dessa principer i dag?
Nu vill jag hälsa alla intresserade välkomna på releasefest för boken. Den kommer att vara tisdag den 12 november kl 19-21 i Mikaelsgården i Uppsala. Vi börjar med ett föredrag och därefter blir det fika, samtal och möjlighet att ställa frågor.
Om du vill få en djupare inblick i vad det är jag skriver om kommer baksidestexten här: (mer…)
(Inlägg på EFK:s pionjärblogg:)
Som många av er vet har jag sedan hösten 2007 funnits med i ledningen för EFS i Mikaelskyrkan (och även för den husförsamling som jag var med och drog igång hösten 2006, innan vi fick tillgång till Mikaelskyrkan). I olika faser av denna gemenskaps framväxt har vi strukturerat oss på olika sätt, men under senare år har jag haft funktionen av församlingens föreståndare. En roll som jag på många sätt har känt en glädje i, men som självklart också har haft en baksida i form av hårt arbete och periodvis ganska svåra frågor att hantera. (mer…)
På den lärjungaskola som arrangerades i Helsingborg i somras höll jag ett föredrag om kristet ledarskap som jag gav rubriken ”Ledarskap efter Davids hjärta”. Med David som exempel delar jag där några grunddrag i vad jag tror är viktigt för oss som vill fungera som andliga ledare i en tid som denna. (mer…)
Jag sitter nu på väg hem från en fantastisk helg i Jönköping. Vet inte riktigt var jag ska börja eller vad jag ska säga …
Men vi var alltså 1000 barnledare från hela landet på plats.
Många fantastiska människor har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Och Gud har varit här! Från början till slut har det varit uppenbart både att helgens ärende – Jesus till barnen – ligger på Guds hjärta, och att han har ett intresse av att utrusta och uppmuntra sitt folk när det gäller detta.
I morse gick startskottet för det nationella söndagsskolnätverk som är tänkt att bära visionen för konferensen vidare. Tänk vilken nåd att vi nu med (nästan) hela bredden i Sveriges kristenhet får tänka nationellt kring vad som i grunden handlar om en återevangelisering av vår nation – med början i den unga generationen!
Kolla gärna in konferenshemsidan om du vill läsa med om programmet. Där kommer vi också inom kort att lägga ut delar av helgens undervisning.
Många gånger har jag hört (och tyvärr även själv sagt) något liknande inför ett läger: ”Hej, jag heter Martin och jag skall försöka vara lägerchef på det här lägret”. Jag har aldrig hört någon som i sin presentation har sagt att de skall försöka jobba i köket, försöka vara vaktmästare eller försöka vara gruppledare. Men just när det gäller rollen som den ytterst ansvarig så är det ofta jag och andra lägger in ett ”försöka”. Jag funderar på vad det här ”försöka” kommer ifrån. Är det ett försvar direkt för att det nog inte kommer att bli så bra? Eller är det att alla andra kommer att göra sin uppgift så exemplariskt att jag måste lägga in ett ”försöka” (mer…)
