Arkiv för kategori ‘Lärjungaskap’

Min vän Karen

Postat: 26 maj, 2017 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap

Karen bor i Armenien med sin fru och två barn och jag har känt honom, och vi har jobbat tillsammans, i flera år. Hans fru jobbar deltid hos en mobiloperatör och Karen har upplevt en kallelse att jobba med mission i Armeniens muslimska grannländer som ligger väster- och söderut (jag skriver inte ut namnen av säkerhetsskäl och det är därför det inte heller finns någon bild eller något efternamn till Karen). I flera år har han jobbat heltid med detta utifrån sin lokala församling och i UMU:s (Ungdom med uppgifts) nätverk. När vi träffades senast pratade vi om deras ekonomiska situation och det visade sig att Karens enda inkomst är den support som han får från några privatpersoner. Denna uppgår till 120 dollar (knappt 1000:-) per månad och även om Armenien är ett billigt land så är detta ungefär en fjärdedel av en vanlig lön. (mer…)

I love to hate you

Postat: 19 maj, 2017 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap, Reflektioner

”Love to hate you” var en hit i min barndom av popbandet Erasure. Att låten har försvunnit ur medvetandet är nog inget större problem, men titeln är ändå högaktuell. Sedan Trump blev vald till USAs president är det en ganska bra rubrik på hur vi behandlar honom. Varje dag läser jag något i tidningen om Trump, i de flesta sociala sammanhang kommer han upp och sociala medier översvämmas. Självklart finns det oerhört mycket i den mannens politik och uppträdande som kräver kritik – men frågan är om det finns någon gräns när kritiken blir osund? (mer…)

[Ledare i Världen idag 170517:]

Ett av de viktigaste resultaten av den protestantiska reformation som vi i år firar 500-årsminnet av, är att den bidrog till att göra Bibeln till var mans ägodel. Inte på en gång, förstås, men till Martin Luthers stora bidrag till eftervärlden hör ändå den bibelöversättning till tyska som han genomförde och som även inspirerade William Tyndale till motsvarande insats för det engelska språket. En insats som för övrigt kostade Tyndale livet.

Under de senaste 200 åren har bibelöversättningar till lokala språk varit en central del av den protestantiska missionsstrategin. Stora delar av vår svenska väckelserörelse har därtill kunnat beskrivas som en bibelrörelse, och en betydande del av de väcktas frimodighet har haft sin förklaring i deras relation till Guds skrivna ord. Oavsett vad prästen eller andra myndighetspersoner har sagt, har man kunnat hänvisa till bibelordet: ”Det står ju skrivet …” (mer…)

Att få jobba med riktiga troshjältar

Postat: 28 april, 2017 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap
Etiketter:,

Senaste veckan har jag fått träna missionärer och församlingsplanterare i Georgiens huvudstad Tbilisi. Totalt samlade vi ett 25-tal människor som jobbar med pionjärmission mot, i huvudsak, kurder. Dessa kom från Ryssland, Ukraina, Georgien, Azerbadjan, Turkiet, Armenien och Kirgizistan. Efter att ha umgåtts i nästan en vecka är det ju självklart att jag har många gripande möten och livsöden att berätta om (några kommer jag att dela på bloggen framöver). Det som genomgående slår mig är den självklara uppoffringen och priset som dessa människor betalar för att få dela Jesus med andra. (mer…)

[Insändare i Dagen 170425:]

För några veckor sedan initierade jag en debatt om evangeliets innehåll här i Dagen. Min utgångspunkt var en välkänd sång, men mitt ärende var framför allt att ställa frågor som: Vad handlar evangeliet om? Är det rimligt att beskriva det kristna budskapet som ”du duger som du är”? Hur kan vi på djupet bli befriade från vår egen självcentrering, för att i stället bygga vår tro och vår identitet på Jesu död och uppståndelse för vår skull?

Debattens vågor har sedan dess gått höga. Den har också utvecklat sig i lite olika riktningar. Den katolska invändningen, formulerad av Martin Lembke, betraktar jag vid det här laget som bemött. Jag hoppas även att de människor som hakade upp sig på min hänvisning till den specifika sången, eller som gjorde sig lustiga över att ”alla sånger inte kan säga allt”, börjar förstå vad jag faktiskt var ute efter. (mer…)

I dag släpps min nya bok, som blir min tredje på Livets Ords Förlag. Den heter ”Djupare in i Guds närvaro” och har undertiteln ”På resa i bönens värld”.

Av flera skäl ser jag detta som en mycket spännande release. Först och främst utforskar den ett territorium som jag tidigare mest har snuddat vid i förbifarten – nämligen bönen och den osynliga världen. Men det är också en på många sätt personlig text. Genom hela boken löper det ett pärlband av vittnesbörd och ögonblicksskildringar, inte minst från mina tio år med Salts sommarläger TEJP. Den resa som dessa läger utgjorde satte djupa spår både i mig och det team av ledare som jag hade förmånen att arbeta tillsammans med.

Boken handlar alltså om bön. Men framför allt handlar den om vad som kan hända när vi bildligt talat rör oss utifrån ”förgården” och in i ”det heliga”. Innehållsförteckningen ser ut så här: (mer…)

Att älska sina fiender och be för dem som förföljer er – del 2

Postat: 23 januari, 2017 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap
Etiketter:,

Ibland är jag och jobbar i Armenien och senaste gången jag var där hände något mycket utmanande. För att förstå det utmanande behöver man förstå armeniernas situation. För drygt 100 år sedan försökte Turkiet att utrota hela armenska befolkningen i det armenska folkmordet. Så sent som i April stod ju Turkiska riksförbundets vice ordförande i Stockholm och sa: ”Turken vaknar! De armeniska hundarna bör akta sig. Död åt de armeniska hundarna!”

Sedan några decennier är Armenien formellt i krig med grannlandet Azerbajdzjan och i April blossade dessa strider upp igen och flera hundra armenier blev dödade. Förutom dessa två har man Iran som grannland och även om det idag inte föreligger någon konflikt mellan länderna så finns det många kristna iranier som har flytt till Armenien för sin tros skull. Dessa tre muslimska länder är alltså grannländer och med flera av dem finns det ett tydligt fiendskap. (mer…)

Planterade Paulus församlingar?

Postat: 11 januari, 2017 av Martin Alexandersson i Församling, Lärjungaskap
Etiketter:

Jag fick ovanstående fråga på en lektion som jag hade för några veckor sedan och både frågan och svaret är intressanta. Senaste decennierna har församlingsplantering lanserats som en god lösning för att nå nya människor med evangeliet. Men på senare år har också fundersamma röster höjts med relevanta frågor som ”uppmanar verkligen Jesus oss att plantera församlingar” eller ”är att plantera församlingar öht något som vi är kallade att göra”? Grunden av denna kritik kommer från missionsbefallningen i Matt 28 där vi uppmanas att ”göra alla folk till lärjungar” och amerikanen Neil Cole har spetsat till det så här: ”Kyrkan har inget uppdrag! Men uppdraget (alltså att göra lärjungar) har en kyrka.” Kallelsen, enligt honom, är alltså att göra lärjungar och detta leder till att nya lokala församlingar bildas. En del har då drivit tesen att det enda vi ska göra är att göra lärjungar och att vi inte ska bry oss alls om den lokala församlingen – och det är med bakgrund i detta som jag tror man ska förstå ovanstående fråga.

(mer…)

Micael Grenholm har nu skrivit en slutreplik i den debatt som har pågått oss emellan, och som även har engagerat ett stort antal andra personer – inte minst i sociala medier. Det är en klargörande, och på många sätt fint skriven, text. Särskilt uppskattar jag förstås den ursäkt som Micael riktar till mig i inläggets början. Apology accepted!

Grenholm reflekterar kring varför han och jag ”både kommer till olika slutsatser vad gäller en kristen syn på migration och flyktingskap samt till att vi verkar tala förbi varandra ganska ofta”. Han bedömer att detta ”kan kokas ner till (åtminstone) fyra grundpremisser där vi helt enkelt har olika syn”. Dessa premisser är:

1) Tvåregementsläran

2) Medborgares särställning

3) Acceptans av ojämlikhet

4) Vad är realistiskt (mer…)

Under den käcka rubriken ”Ska en kristen syn på migration välkomna synd?” replikerar Micael Grenholm på min artikel i Världen idag 161230. Därmed är nivån lagd. Jag välkomnar synd, och den som inte (likt Grenholm) är övertygad om att man som kristen måste förorda fri migration från fattiga till rika länder argumenterar (som jag fick veta redan i vår förra debattvända) ”mot Gud”.

Med ett sådant utgångsläge är det svårt att veta var man ska börja, och jag har faktiskt inte tänkt upprepa allt som jag tidigare har sagt i denna fråga. I stället hänvisar jag dels till mitt tidigare svar till Grenholm, dels till detta inlägg på Världen idags opinionsblogg. Jag räknar också med att återkomma i frågan i en mer systematisk form, men då utan att ta spjärn med boken ”Jesus var också flykting”. Hur omtalad den än är (och hur lovvärd dess intention) tycker jag nämligen inte att den förtjänar den status i debatten som den i många sammanhang har fått.

Om jag här och nu utgår från Micael Grenholms replik kan jag dock göra följande kommentarer till vad han själv skriver. Men allra först några mer övergripande iakttagelser: (mer…)

Aldrig tidigare har vi haft så många flyktingar i vår värld – över 60 miljoner. Mer än hälften av dessa är internflyktingar, men ungefär en tredjedel är män, kvinnor och barn som har tvingats lämna sina egna ursprungsländer. Det senare gäller inte minst flyktingar från Syrien, Afghanistan och Somalia, av vilka många har sökt sig hit till Europa.

Få samhällsfrågor kan därmed beskrivas som så brännande som hur vi ska kunna hantera dessa oerhörda strömmar av människor. Eller med en annan formulering: Hur vi ska kunna skapa bästa tänkbara förutsättningar för så många människor som möjligt i den värld vi lever i.

Detta har också varit en het debatt i vårt eget land. Inom politiken har svängningen varit enorm: Från Fredrik Reinfeldts tal på temat ”öppna era hjärtan” och Stefan Löfvens ord om att ”mitt Europa bygger inte murar” till den berömda inbromsningen i invandringspolitiken hösten 2015. Mitt i detta drama har det pågått en ideologiernas kamp. Vilket ansvar har vi i Sverige för den uppkomna situationen? Vilka ideal ska styra vår migrationspolitik? I vilken utsträckning kan invandringen beskrivas som en tillgång, och när övergår den i stället till att vara ett problem?

För att fortsätta att läsa denna Tro och liv-artikel i Världen idag, gå in här.

Guds helighet och det heliga livet

Postat: 21 december, 2016 av olofedsinger i Lärjungaskap, Ledarskap
Etiketter:, ,

I det senaste numret av Teologi & Ledarskap medverkar jag med följande artikel, som berör en av mina verkliga hjärtefrågor:

Den Gud som vi som kristna tror på är helig. Ingen annan egenskap hos Herren omnämns så ofta i Bibeln. Faktum är att Gud beskrivs som ”helig” på mer än 600 ställen i sitt ord. Det är självklart att det här måste få konsekvenser också för vårt sätt att tänka kring ett kristet ledarskap. (mer…)

Att älska sina fiender och be för dem som förföljer er – del 1

Postat: 6 december, 2016 av Martin Alexandersson i Bibeln, Lärjungaskap
Etiketter:

Jesu undervisning är mycket utmanande i Matt 5:44: Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er.

I vår tid är den allmänna attityden på så många sätt tvärt om. Vi hatar våra fiender och vi förtalar dem som vi tycker beter sig dåligt. Den senaste tiden har vi sett det i USA. Clintonanhängare raderar vänner som röstade på Trump från sina sociala medier och det finns en he del som inte åkte hem till sin Trump-röstande familj under årets Thanksgivning. Samma saker såg vi hända när SD kom in i riksdagen och då gick också företag ut och sa att de inte ville ha SD-väljare som kunder. (mer…)

En guide till Romarbrevet

Postat: 29 november, 2016 av olofedsinger i Bibeln, Lärjungaskap

Den 30 november släpps min nyskrivna guide till Romarbrevet på Bibeln idags förlag. Jag skriver här några rader med anledning av detta:

Det var med viss bävan som jag tackade ja till att skriva en guide till Romarbrevet. Paulus brev till församlingen i Rom är ju inte vilken skrift som helst. Förutom att det är antikens längsta bevarade brev är det en tungviktare i teologins värld. Framför allt är det ett brev som vid ett antal tillfällen har visat sig ha förmågan att – bokstavligt talat – förändra historiens gång. Mängder av män och kvinnor har genom århundradena fått sina liv förvandlade när de har läst hela eller delar av detta brev.

Därmed är det också med både bävan och förväntan som vi får läsa Paulus brev till romarna i dag. Och det är med bävan och förväntan som man – som jag nu alltså har gjort – skriver en guide till Romarbrevet.

Tre år har det tagit, inklusive inläsning på den litteratur som finns kring Romarbrevet. Men därmed är inte sagt att guiden skulle vara krånglig. Förhoppningsvis är det faktiskt precis tvärtom: det är ju när man själv är väl inläst som man på ett enkelt sätt kan lotsa läsaren igenom också de lite krångligare passagerna. I alla fall är det detta som har varit min ambition. Dessutom är det ju inte en traditionell bibelkommentar det handlar om – utan en guide.

(mer…)

Att låta sina pengar göra nytta

Postat: 23 november, 2016 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap
Etiketter:

En del utav oss har välsignats med en ekonomi som möjliggör att det går att också spara en del av sin inkomst till framtida utgifter. Detta sparande kan självklart göras på lite olika sätt och med olika risknivå. Som kristen är det ju självklart att mitt sparande gagnar sådant som jag tycker är bra och undviker att gagna sådant som är dåligt. För egen del betyder det att jag inte äger några aktier i spel-, tobak- eller alkoholindustri. Det betyder inte att jag inte själv skulle kunna spela på stryktipset, röka en cigarr eller dricka en öl men jag har svårt att jag som delägare ska tjäna pengar på människors missbruk (spel & alkohol) eller ohälsa (tobak).

Personligen har vi valt att investera en del av våra sparade pengar i åtta företag som vi hoppas ska lyckas för vi tror att de hade varit en välsignelse för mänskligheten. (mer…)

Det är omöjligt att tala om andlig urskiljning utan att samtidigt säga några ord om det profetiska. Eller som det ofta brukar uttryckas: kallelsen att pröva profetior. I Skriften möter vi detta fenomen i både Gamla och Nya testamentet, och det finns både likheter och skillnader dem emellan.

I Femte Moseboken ges en ganska rak och enkel beskrivning av hur det profetiska ska prövas: En profet som uppmanar till avgudadyrkan och/eller vars profetior inte går i uppfyllelse är att betrakta som falsk, medan den som talar sant om såväl Gud som framtiden är äkta (se 5 Mos 13:1–5; 18:21–22). I Nya testamentet har det profetiska en delvis annan funktion, och fungerar även på en annan ”nivå” än Gamla testamentets profeter. (mer…)

Goda värderingar – eller goda gärningar

Postat: 30 september, 2016 av olofedsinger i Lärjungaskap

Det finns många sätt som vi människor kan bedra oss själva på. Ett av de vanligaste tycks vara att sätta likhetstecken mellan goda värderingar och goda gärningar.

Frestelsen till detta kan ta sig många olika uttryck. För oss som är aktiva på Facebook är det vanligt att vi blir inbjudna till olika slags upprop och kampanjer. Stöd detta! Gilla detta! Sprid detta! Med ett enkelt klick kan vi tillkännage att vi står bakom en god sak, för att därefter skynda vidare i flödet med en varm känsla på insidan: vi har gjort något gott. Och i någon mening är förstås detta korrekt. Men kan man verkligen säga att vi har ”gjort något gott”, när det enda vi har utfört är en till intet förpliktigandet handling? Risken finns att vi luras till att tro att vi har gjort mer än vi faktiskt har gjort.

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Ett av de tydligaste behoven av en god andlig urskiljning uppstår i mötet med det som Bibeln talar om som falsk lära. Det finns flera gemensamma drag i Nya testamentets tal om detta. Falsk lära kännetecknas av:

1) Att den ifrågasätter Guds ord.

2) Att den i många fall är lik vad som i övrigt kan beskrivas som en klassisk kristen teologi.

3) Att den gör Jesus, hans död och hans uppståndelse till något överflödigt.

4) Att den spelar ut saker mot varandra som Nya testamentets författare håller samman.

Låt oss ta dessa i tur och ordning, och låt oss för enkelhets skull använda följande avsnitt ur Första Johannesbrevet som utgångspunkt: (mer…)

Vi är många som upplever att vi befinner oss i en förvirrad tid. Mycket som tidigare kunde tas för givet går inte längre att ta för givet. Sekulariseringen griper omkring sig både i Svenska kyrkan och i den traditionella frikyrkan. Postmodernismens relativisering av sant och falskt, ont och gott, dyker upp på de mest oväntade ställen, och bland våra ungdomsledare har man myntat uttrycket om den yngre generationen som ”liberala karismatiker” – unga kristna som i ena stunden sjunger lovsång till Jesus som världens Frälsare, och i nästa stund förnekar de mest grundläggande lärosatserna i den kristna dogmatiken.

Förvirrat, som sagt.

Till detta kan läggas att vi är många som tycker oss se att vi befinner oss i en skakningarnas tid.

För att fortsätta läsa, gå in här.

Tro stavas beroende

Postat: 12 augusti, 2016 av olofedsinger i Lärjungaskap
Etiketter:

Min norska arbetsgivare, NLM ung, har precis inlett en serie i sitt webbmagasin på temat ”avhengighet” (beroende). Jag har skrivit den första artikeln, som handlar om vad det innebär att tro. Temat är ”Tro stavas beroende”, och texten kommer här: (mer…)