Arkiv för kategori ‘Bibeln’

Reformationens slagord – del 1: Sola scriptura

Postat: 10 juli, 2017 av olofedsinger i Bibeln, Guds rike
Etiketter:,

Stora delar av den protestantiska reformationen kan sägas vila på fem pelare, som tillsammans ger en god bild av vad som är en reformatorisk syn på kristen tro. Det är slagord som från början har formulerats i polemik med 1500-talets katolska kyrka, men som äger giltighet även i dag. Deras funktion är inte bara dogmatisk, utan även själavårdande. Alla inleds med ett ”sola” på latin, vilket betyder ”allena” på svenska. I den här artikelserien ska vi därför ta en titt på reformationens fem slagord, för att se hur de kan tala in i vår tid – och i våra egna liv. Först ut är ”Skriften allena”, eller Sola scriptura på latin. (mer…)

Den här veckan har min bok om krigen i Gamla testamentet kommit ut på norska. Tidigare finns den (tillsammans med böckerna Domen och Välsignat givande) översatt till finska, men detta är den första av mina böcker som lanseras för en norsk läsekrets. Det känns förstås väldigt roligt!

För mig själv finns det även en viss ironi i detta, då det första förlag som jag vände mig till med manuset inte vågade ge ut boken då ämnet bedömdes som alltför kontroversiellt. Men nu finns den alltså  utgiven på tre språk, och i sin andra upplaga på svenska! Både den svenska och norska utgåvan innehåller en hel del uppdateringar jämfört med det ursprungliga manuset, då jag bland annat har inkorporerat material från de senaste tio årens forskning i fråga om krigen, men även om de kristna korstågen och det muslimska jihad. En bok i tiden, helt enkelt!

En krönika i norska Dagen på temat Krigen i Gamla testamentet – ett försök att förstå finner du här.

En länk till Lunde förlag, där boken nu finns till försäljning, finner du här.

I anslutning till releasen har även Damaris Norge publicerat en serie på åtta kortfilmer utifrån bokens innehåll, som du finner här.

Om du är intresserad av den svenska upplagan är det bara att du hör av dig, så kan jag skicka ett ex på posten!

[Ledare i Världen idag 170517:]

Ett av de viktigaste resultaten av den protestantiska reformation som vi i år firar 500-årsminnet av, är att den bidrog till att göra Bibeln till var mans ägodel. Inte på en gång, förstås, men till Martin Luthers stora bidrag till eftervärlden hör ändå den bibelöversättning till tyska som han genomförde och som även inspirerade William Tyndale till motsvarande insats för det engelska språket. En insats som för övrigt kostade Tyndale livet.

Under de senaste 200 åren har bibelöversättningar till lokala språk varit en central del av den protestantiska missionsstrategin. Stora delar av vår svenska väckelserörelse har därtill kunnat beskrivas som en bibelrörelse, och en betydande del av de väcktas frimodighet har haft sin förklaring i deras relation till Guds skrivna ord. Oavsett vad prästen eller andra myndighetspersoner har sagt, har man kunnat hänvisa till bibelordet: ”Det står ju skrivet …” (mer…)

[Insändare i Dagen 170419:]

Den katolske religionsfilosofen Martin Lembke kan inte beskyllas för dåligt självförtroende. I Dagen 170406 förklarar han frimodigt att den försoningssyn som stora delar av Sveriges väckelserörelse är präglad av – med Carl Olof Rosenius och Lina Sandell som framträdande namn – är heretisk. Samma omdöme ger han om Martin Luther och Jean Calvin, eftersom det var de som i polemik mot den katolske teologen Anselm av Canterbury formulerade ”läran om ställföreträdande strafflidande”.

Mot såväl Luther, Calvin, Rosenius och Sandell skriver Martin Lembke: ”Hur än Jesus på korset möjliggjorde vår frälsning så gjorde han det inte genom att i vårt ställe ta straffet för våra synder.”

För de flesta Dagen-läsare torde detta vara ett häpnadsväckande uttalande. Det strider också mot Paulus ord om att Jesus på korset ”blev en förbannelse i vårt ställe” (Gal 3:13) och att ”Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd” (2 Kor 5:21). (mer…)

Varför behövde Jesus dö?

Postat: 12 april, 2017 av olofedsinger i Bibeln, Tillbedjan
Etiketter:, , ,

[Ledare i Världen idag 170412:]

Vi befinner oss mitt inne i stilla veckan. Kristna över hela vår jord kommer de närmaste dagarna att vara samlade till gudstjänst, och vi kommer att påminnas om Jesu lidande, död och uppståndelse för vår skull.

Ingen annan högtid kan mäta sig med påsken i betydelse. Den är höjdpunkten på det kristna kyrkoåret, och den sätter strålkastarljuset på några av de viktigaste händelser som den här världen har skådat. Om det inte vore för påsken, skulle det inte finnas någon kristen kyrka. Om det inte vore för påsken, skulle vår längtan efter sann och djup gudsgemenskap vara en ouppnåelig dröm.

Men varför är det egentligen så? Varför sätter kyrkan en sådan tillit till en serie händelser som innehåller så många orimligheter? (mer…)

[Ledartext i Världen idag 170322:]

”Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: ’Hos er finns verkligen Gud.’”

Med denna ögonblicksbild beskriver aposteln Paulus hur det kan gå till i en gemenskap där den profetiska gåvan är i funktion. Gud talar med precision in i besökarnas liv, något som skapar tro och ger en övertygelse om att Gud verkligen är närvarande – på riktigt.

Paulus ord skulle även kunna vara en beskrivning av en vanlig gudstjänst inom stora delar av frikyrkligheten för några decennier sedan. Men på senare tid tycks någonting ha hänt. I många sammanhang har det blivit ovanligt med profetord – i alla fall i de offentliga gudstjänsterna – och även tungotal och sång i Anden har fått en allt mer undanskymd plats. (mer…)

Paradoxernas Gud

Postat: 23 december, 2016 av olofedsinger i Bibeln, Tillbedjan
Etiketter:, ,

I min förra krönika talade jag om Gud som domaren. Jag skrev om Guds dom som något gott, och om den sista söndagen i kyrkoåret – domssöndagen – som väl värd att fira.

När den här texten publiceras står vi i stället på tröskeln till julen. Det är en högtid med ett helt annat fokus än att Gud ska komma hit till jorden för att döma levande och döda. I centrum av julens evangelium finner vi ett värnlöst barn i Betlehems stall. Gud klär av sig all sin härlighet och glans, för att låta sig födas in i en mörk och osäker värld.

Samtidigt kan vi behöva påminna oss om att dessa båda bilder hänger ihop.

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Att älska sina fiender och be för dem som förföljer er – del 1

Postat: 6 december, 2016 av Martin Alexandersson i Bibeln, Lärjungaskap
Etiketter:

Jesu undervisning är mycket utmanande i Matt 5:44: Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er.

I vår tid är den allmänna attityden på så många sätt tvärt om. Vi hatar våra fiender och vi förtalar dem som vi tycker beter sig dåligt. Den senaste tiden har vi sett det i USA. Clintonanhängare raderar vänner som röstade på Trump från sina sociala medier och det finns en he del som inte åkte hem till sin Trump-röstande familj under årets Thanksgivning. Samma saker såg vi hända när SD kom in i riksdagen och då gick också företag ut och sa att de inte ville ha SD-väljare som kunder. (mer…)

En guide till Romarbrevet

Postat: 29 november, 2016 av olofedsinger i Bibeln, Lärjungaskap

Den 30 november släpps min nyskrivna guide till Romarbrevet på Bibeln idags förlag. Jag skriver här några rader med anledning av detta:

Det var med viss bävan som jag tackade ja till att skriva en guide till Romarbrevet. Paulus brev till församlingen i Rom är ju inte vilken skrift som helst. Förutom att det är antikens längsta bevarade brev är det en tungviktare i teologins värld. Framför allt är det ett brev som vid ett antal tillfällen har visat sig ha förmågan att – bokstavligt talat – förändra historiens gång. Mängder av män och kvinnor har genom århundradena fått sina liv förvandlade när de har läst hela eller delar av detta brev.

Därmed är det också med både bävan och förväntan som vi får läsa Paulus brev till romarna i dag. Och det är med bävan och förväntan som man – som jag nu alltså har gjort – skriver en guide till Romarbrevet.

Tre år har det tagit, inklusive inläsning på den litteratur som finns kring Romarbrevet. Men därmed är inte sagt att guiden skulle vara krånglig. Förhoppningsvis är det faktiskt precis tvärtom: det är ju när man själv är väl inläst som man på ett enkelt sätt kan lotsa läsaren igenom också de lite krångligare passagerna. I alla fall är det detta som har varit min ambition. Dessutom är det ju inte en traditionell bibelkommentar det handlar om – utan en guide.

(mer…)

Domen – människans adelsmärke

Postat: 25 november, 2016 av olofedsinger i Apologetik, Bibeln
Etiketter:, ,

I helgen som gick firade vi domssöndagen. Eller firade, förresten – det här är ju en dag i kyrkans år som tenderar att väcka motstridiga känslor hos oss. Faktum är att hela begreppet ”dom” har blivit belastat i vår västerländska kultur. Som jag ibland brukar uttrycka det: Om Hollywood ger ut en film på temat ”Judgement Day” är det inte för att väcka positiva associationer …

Men faktum är ändå att den bild som Nya testamentet ger av Guds dom är positiv. Visserligen finns det ett djupt allvar i det att fåren ska skiljas från getterna, att ogräset ska skiljas från den goda säden (se Matt 25:31–46; 13:36–43). Men när vi läser en bok som Uppenbarelseboken ser vi ändå att Guds folk förväntas se fram emot den yttersta dagen med glädje.

För att fortsätta läsa denna krönika i Världen idag, gå in här.

Få bibelord är nog så spridda bland icke-kristna som ovanstående och bakgrunden är den judiska lagen som Gud ger Israeliterna och där denna del reglerar när någon skada har skett och finns bland annat nedskriven i 2 Mos 21:23-27: Sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma. Om någon slår sin slav eller slavinna i ögat och fördärvar det, skall han som ersättning för ögat frige den skadade. Och slår han ut en tand på sin slav eller slavinna, skall han som ersättning för tanden frige den skadade. (mer…)

Att låta bibelordet vara utmanande

Postat: 6 oktober, 2016 av Martin Alexandersson i Bibeln, Reflektioner

I söndags besökte jag en församling och när dagens Gammaltestamentliga text skulle läsas gjordes något som vi är ganska duktiga på – nämligen att ta bort den utmaning som finns i bibelordet. Efter att ha läst texten från Daniels bok (10:15-19) om bland annat änglar så hade kvinnan som läst texten en liten betraktelse. Den inleddes med en generellt ifrågasättande om det finns änglar för att sedan fortsätta om en träängel som hon köpt i Palestina och palestiniernas behov av änglar. Sedan handlade det om att människorna i Aleppo behöver skyddsänglar och att goda människor kallas änglar och vi fick fundera över om vi var en ängel. (mer…)

I mitt norska jobb skriver jag ibland lite artiklar till NLM ungs nätmagasin iTro. Här under sommaren har jag tänkt dela med mig av en del av mina texter från denna tidning, och först ut är några svar som jag har gett i deras frågelåda. Jag börjar med frågan på norska och lägger därefter ut mitt svar på svenska.

Fråga: Kom over ein video på youtube som handla om hodetildekking for kristne. Han nevnte 1. Kor. 11 der det står blant anna ”Men ei kvinne som bed eller talar profetisk utan å dekkja til hovudet, vanærar hovudet sitt, for det er det same som å vera snauklipt.” (vers 5). Kan eg ikkje be utan å dekke til hovudet? Eller er det snakk om å be høgt? Dette både forvirrar og bekymrar meg.

I vers 14: ”Lærer ikkje sjølve naturen dykk at det er ei vanære for mannen å ha langt hår.” Kan ikkje menn ha langt hår? Er å vanære å synde?

I vers 16: ”Men vil nokon skapa strid om dette, så skal de vita at den skikken har ikkje vi, og heller ikkje Guds forsamlingar.” Er eg ikkje ein del av Guds forsamling dersom eg ikkje dekker til hovudet når eg ber?

Eg ønskjer verkeleg å følgje Guds Ord, men eg er redd det blir vanskleg viss eg må dekke til hovudet kvar gong eg skal be. I mitt tilfelle er eg redd det hadde verka mot si hensikt og at eg ville bedd mindre. Målet mitt har vore å ”be uavlateleg” (1. Tess. 5,17), men no er eg meir bekymra… Lurer eigentleg på kva som er meint med heile 1. Kor. 11,2-16. (mer…)

I mitt norska jobb skriver jag ibland lite artiklar till NLM ungs nätmagasin iTro. Här under sommaren har jag tänkt dela med mig av en del av mina texter från denna tidning, och först ut är några svar som jag har gett i deras frågelåda. Jag börjar med frågan på norska och lägger därefter ut mitt svar på svenska.

Fråga: Hvis alle mennesker skal få et valg av Gud om å få leve i evigheten, inkludert mennesker som er døde og ikke hørte om Bibelen og Guds ord imens de levde – hva er da poenget med misjon da for da vil jo alle få muligheten til å velge Gud uansett? Eller er det slik at mennesker som er døde og ikke fikk høre om Gud ikke har muligheten til å velge han og derfor må vi prøve å rekke ut til alle folkeslag? I Bibelen står det at dommens dag ikke skal skje før alle har fått mulighet til å høre om Gud, betyr det alle som lever akkurat på det tidspunktet eller gjelder det alle mennesker som har levd? Håper på svar, det er kanskje ikke noe svar på det men stiller bare spørsmål til hva deres syn på dette er. :) (mer…)

I mitt norska jobb skriver jag ibland lite artiklar till NLM ungs nätmagasin iTro. Här under sommaren har jag tänkt dela med mig av en del av mina texter från denna tidning, och först ut är några svar som jag har gett i deras frågelåda. Jag börjar med frågan på norska och lägger därefter ut mitt svar på svenska.

Fråga: Kva seier Bibelen om tungetale? Kva meiner Paulus når han i 1. Korinterbrev i mellom anna kapittel 14 er kritisk til bruk av tungetale i offentlege samanhengar? (mer…)

Svåra och problematiska bibelord – del 17

Postat: 24 maj, 2016 av Jonas Nordén i Apologetik, Bibeln
Etiketter:, , , ,

Frågan om tro och gärningar är ständigt aktuell i kristenheten. Vad gäller egentligen? Blir jag frälst enbart av tro, eller behövs det gärningar också? Vad är tro? Vad är gärningar? I detta avsnitt försöker jag beskriva den skillnad som ofta tycks finnas mellan Paulus å ena sidan och Jakob å andra sidan. Men finns det verkligen någon skillnad dem emellan? (mer…)

Svåra och problematiska bibelord – del 16

Postat: 16 maj, 2016 av Jonas Nordén i Apologetik, Bibeln
Etiketter:, , ,

Ofta möter jag människor som har problem med Bibelns tal om kollektiv skuld. I vår hyper-individualiserade tid kan det så klart vara svårt att ta in. Hur kan någon annans handling, så som Adams, påverka mig och mitt liv? Ska inte jag få en egen chans att göra rätt eller fel inför Gud? Det är väl inte rättvist att jag ska straffas på grund av Adams synd? (mer…)

Frågan om Jesus som den enda vägen till frälsning är brännande het överallt och i alla tider. Är det bara en förlegad, trångsynt exklusiv hållning, eller är det något sant att hålla fast vid och frimodigt proklamera än idag? Detta avsnitt tar upp frågan med utgångspunkt i en av Petrus predikningar. (mer…)

Svåra och problematiska bibelord – del 14

Postat: 2 maj, 2016 av Jonas Nordén i Apologetik, Bibeln
Etiketter:, ,

Vem lyssnar Gud till? Lyssnar han till alla människor som ber, eller bara till dem som är frälsta? Det verkar som att vi har lite olika uppgifter om detta i vår Bibel. Finns det egentligen något bra svar på en sådan fråga? (mer…)

Äras Gud av memorerade bibelord?

Postat: 29 april, 2016 av Martin Alexandersson i Bibeln, Lärjungaskap, Reflektioner

Jag fastnar ibland framför Tv:n och ser på saker som jag egentligen hade planerat att titta på. Detta hände häromdagen och jag såg programmet Bible Bowl på kanalen TLC. Det var en dokumentär om en frågesportstävling där tremannalag, upp till 18 år gamla, tävlade i bibelkunskap. De var oerhört kunniga och kunde många bibelord helt utantill och kunde till exempel direkt säga att ”lutade” i NT bara handlar om Johannes som lutar sig mot Jesu bröst (Joh 13:25) och lärjungar som lutade sig in i graven (t.ex. Joh 20:5,11). Alltså en bibelkunskap som jag som är dubbelt så gammal och med en teologisk examen är ljusår ifrån. Och att kunna bibeln och bibelord utantill är knappast något som är negativt – snarare precis tvärtom, något bra! Ändå var jag skeptisk. Och ja, jag vet att det är ett gungfly att kritisera andra kristna och att det på något sätt är straffspark att kritisera amerikanska kristna – som dessutom visas på TV. Men ändå. (mer…)