Gud och sex – del III: värt att vänta på?

Postat: 8 februari, 2013 av olofedsinger i Lärjungaskap
Etiketter:

Är sex värt att vänta på? En god vän till mig lyssnade på den kristna sexologen Hanna Möllås när hon talade om detta. Hennes svar löd: Sex i sig är kanske inte värt att vänta på till dess att man gifter sig. Men den djupa förening som i Bibeln brukar beskrivas som att bli ”ett kött” är det!

Jag brukar ibland tänka på den både stora och konkreta överlåtelse som ligger i att ha sex, men också att flytta ihop, med en annan människa. Förutom det jag skrev om i förra artikeln kan vi ju för det första konstatera att vi utsätter oss för risken/möjligheten att få barn. Något som i sin tur innebär att vi går in i ett långtgående ansvar i fråga om sådant som omsorg, försörjning, uppfostran och samarbete från föräldrarnas sida. Ansvaret blir inte mindre för att vi använder preventivmedel – eftersom inga sådana är helt säkra. Det ligger mycket i det råd som brukar få medhåll även från många som inte ser Bibeln som en auktoritet: Vi bör aldrig ha sex med en person som vi inte är beredda att få barn tillsammans med. (Jag återkommer till frågan om abort. Det är nog uppenbart för de flesta att inte heller detta är ett oproblematiskt alternativ.)

Även när det gäller en sådan jordnära och praktisk sak som att bo tillsammans finns det ju ett stort antal ansvarsområden som ”goes with the territory”: alltifrån ekonomi och hushållsplanering till yrkesval och vänskapsrelationer – och allt annat som genom en hushållsgemenskap blir en gemensam angelägenhet. För att inte tala om den nya och officiella relation som man får till varandras släkter.

Mot denna bakgrund är det inte konstigt att Bibeln talar om den sexuella föreningen med en annan människa som en del av ett förbund. För hur kan man egentligen våga gå in i dessa gemensamma åtaganden utan att först ha lovat varandra livslång trohet? Hur kan man våga öppna sin kropp, sin själ och sin ande för en annan människa utan att veta att han eller hon faktiskt kommer att ta ansvar för det gemensamma livet tillsammans?

Många människor i dagens Sverige svarar naturligtvis: Det vågar vi inte! Därför väljer de att flytta ihop utan att vara gifta. Men ärligt talat kan ju inte detta vara någon lösning på problemet. Snarare får det väl mest ses som ett sätt att blunda för vad man faktiskt gör när man ligger med sin pojk- eller flickvän!? Man äter av pajen, men man vill inte diska formen efteråt. För mig är det svårt att se något gott i detta. Framför allt är det extremt svårt att förena med Bibelns tal om den kärlek som får sitt främsta uttryck i att vara en tjänare.

Kan man till och med vara så drastisk som att säga att en hel del av det sex som pågår mellan människor i vår tid handlar om ett slags ömsesidig onani? Jag tillfredsställer mig med dig, du tillfredsställer dig med mig – i en kontraktsrelation där vi stannar kvar så länge den andre lever upp till mina egna förväntningar …

Det är inte så som Guds ord talar om den sexuella föreningen. I de instiftelseord för äktenskapet som vi möter i 1 Mos 2:24 kan vi läsa: ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött” (1 Mos 2:24). Intressant i detta sammanhang är att både ordet ”lämna” och ordet ”hålla sig till” är identiska med de ord som på andra ställen i Bibeln används för att beskriva förbundsrelationen mellan Israel och Gud (se t ex 5 Mos 10:20; 31:8). Redan genom ordvalet visar alltså Bibeln att äktenskapet mellan man och kvinna är att betrakta som ett förbund. Av detta skäl kan vi också dra slutsatsen att de ingredienser som på denna tid ingick i ett förbund – till exempel avgivandet av löften inför mänskliga vittnen – ska betraktas som underförstådda när Bibeln talar om äktenskapet.

Något annat som är intressant med att denna bibelvers är att den i all sin korthet faktiskt förser oss med ett slags struktur eller ordning kring hur ett äktenskap ska ingås. Först, står det, ska mannen lämna sin egen familj. Därefter ska han ”hålla sig till sin hustru”, det vill säga lova henne livslång trohet (jfr återigen 5 Mos 10:20). Först efter detta är tiden kommen för mannen och kvinnan att bli ”ett kött”.

Så tolkar i alla fall jag det, och så har majoriteten av alla kristna i alla tider tolkat det. I’ll get back to that one.

Tidigare delar i samma serie:

I: Introduktion

II: Att bli ett kött

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s