Gud och sex – del I

Postat: 29 januari, 2013 av olofedsinger i Lärjungaskap
Etiketter:

I dagens Dagen finns ett uppslag om (fri)kyrkans sexualundervisning. Det är en delvis ganska sorglig läsning om hur kristna miljöer för ett antal människor har kommit att bidra till en hämmad sexualitet. Hur man har stämplat lusten och det kroppsliga som ett ”problem”, eller rentav som något syndigt.

För mig leder reportaget till en reflektion kring hur sexualundervisningen har sett ut i mina egna sammanhang. Personligen känner jag inte igen mig i det som artikeln i Dagen vittnar om – att sex skulle ha stämplats som något närmast negativt. Som ungdomsledare har jag däremot ofta brottats med frågan om ”vad man ska ta upp när”.

Jag är en varm anhängare av god och handfast äktenskapsförberedande undervisning – t ex för förlovade par. Men är det verkligen så klokt att ha en ingående undervisning om sexualitetens fröjder för, säg, ett gäng 15-åringar? Jag är själv tveksam till detta – dels för att de redan konstant matas med denna typ av budskap från samhället i övrigt, men framför allt för att jag tror att det i denna ålder inte är Guds tanke att någon enda av oss ska ha ett aktivt sexliv. (Att många ändå har det är förstås en annan sak, som vi också behöver ta hänsyn till. Men bara för att folk har sex med sina pojk- och flickvänner är det kanske inte kyrkans uppgift att lära ut ”hur du gör din 15-åriga partner sexuellt tillfredsställd” …)

En viktig del av problemet är antagligen just att det enda naturliga forumet för undervisning om detta och angränsande ämne brukar vara våra tonårsläger. Att vi sedan inte talar mer om sexualiteten i församlingen, annat än i svepande ordalag kring äktenskapet eller kring det negativa med att vara otrogen. Även i Dagenartikeln snuddar man vid detta problem.

Sanningen är ju den att sex och sexualitet borde vara relevanta ämnen att tala om med de flesta åldrar. Och precis som Dagen-artikeln belyser blir det fel om det enda som vi i kyrkan talar om när det gäller dessa frågor är vilka gränser som ska gälla för vår sexuella utlevelse. Även om det också är sant att just otukten – alltså det bibliska uttrycket för sex utanför Guds vilja – tillsammans med girigheten råkar vara det vanligaste ämnet för förmaning i Nya testamentet. (Ungefär 90 gånger vardera, för att vara exakt!)

Nåväl. Jag känner mig härmed manad att ge några konstruktiva bidrag till det som är det här inläggets rubrik: Gud och sex. Under vårvintern kan du därför räkna med ett antal texter på detta både spännande och viktiga tema!

PS. Den som vill tjuvstarta läsningen kan kolla in Jonas Nordéns artikel Sexualmoral à la Paulus här på bloggen. Men det kommer – som sagt – mera …

kommentarer
  1. Fredrik skriver:

    Det blir intressant, Olof! Få kristna ledare tror jag skulle våga blogga om ett sånt ämne. En del läsare kommer förstås tycka att det är underlivsfrågor som ska lämnas åt det privata…

    Jag känner inte heller igen det Dagen tar upp, och kan tycka att det blir ensidigt att bara återge hur undervisningen upplevts som något negativt eller överdrivet problematiskt. Själv har jag blivit hjälpt av sund sexualundervisning och hade som tonåring nog aldrig kunnat få liknande perspektiv på sexualiteten i något annat sammanhang än inom kyrkan och dess ungdomsgrupp. Jag är tacksam för vad EFS gett mig i det fallet.

    (Intressant också hur ”skuld” numera per automatik anses vara något oerhört negativt, oavsett om skuldkänslan är befogad eller inte. Ur det perspektivet är det inte konstigt om egentligen all kristen undervisning kan anses vara negativ…).

Lämna en kommentar