[Insändare i Dagen 170329:]
Under vinjetten ”Så kom sången till” har vi de senaste veckorna fått följa historien bakom några av kristen-Sveriges mest älskade sånger. Själv läste jag med särskilt intresse reportaget om Ingemar Olssons sång ”Du vet väl om att du är värdefull” – en sång som hörde till de mest sjungna i min egen tonårsgrupp i kyrkan.
Det är lätt att förstå varför denna sång har blivit populär. Den har ett positivt och livsbejakande budskap, som sätter varje människas unika värde i centrum. Men det finns också något i texten som skaver, nämligen det som står i andra versen: ”Det finns alltför många som vill tala om att du bör vara si och så. Gud Fader själv han accepterar dig ändå och det kan du lita på.”
I en mening är kanske inte detta så mycket att bråka om. Det är ju sant att Guds kärlek är villkorslös! Frågan är väl mer vad vi lägger i ordet ”acceptera”. Menar vi att Gud älskar oss oavsett vad vi har gjort? Eller menar vi att vi faktiskt också är frälsta oavsett hur vi ser på våra snedsteg i livet?
Tyvärr finns det en risk att många som sjunger denna sång gör det utifrån den senare förståelsen. Och när jag då läser Ingemar Olssons egna ord, där han kallar sångens budskap för ”evangelium” blir jag ännu mer fundersam. Även här är det kanske dumt att märka ord, men när jag läser min Bibel står faktiskt ”evangelium” i första hand för det budskap som handlar om hur Gud griper in i den här världen för att frälsa oss. Och ingen människa kan dessvärre bli frälst genom det budskap som ”Du vet väl om att du är värdefull” förmedlar.
Missförstå mig rätt. Sången är bra. Och i rätt sammanhang kan den få bli till en hälsning just om den villkorslösa kärlek som jag tror att Olsson vill sätta ord på. Men om vi börjar förväxla detta budskap med evangeliet om Jesus Kristus, har vi höjt insatsen betydligt. Om det som ”hörs” är att Gud accepterar oss som sina barn, utan vare sig omvändelse eller tro, är det helt enkelt själva motsatsen till evangeliet som förmedlas!
Om vi lyfter blicken lite högre än Olssons sång har vi en trend i delar av kristenheten där evangeliet om Jesus Kristus – att Gud själv går in och tar straffet för din och min synd, så att var och en som tror på honom kan undgå detta straff och i stället leva i gemenskap med den helige Guden – har blivit ersatt av ett allmänt ”du duger som du är”-budskap.
Särskilt i en narcissistisk tid, där väldigt många människor brottas med sin självkänsla och identitet, upplevs detta budskap som en salva för själen. Äntligen får vi höra det vi innerst inne tvivlar på! Äntligen får vi veta att allt egentligen är lugnt! Vi duger som vi är.
Problemet är att denna typ av budskap i praktiken bara förstärker fokuset på oss själva. Det är JAG som duger som JAG är. Men det Bibeln säger är ju något helt annat – nämligen att KRISTUS duger som HAN är. Det är han som har blivit det fullkomliga offret, och du och jag bara kan ”duga” i Guds ögon om vi har tagit emot honom som vår Herre och Frälsare; när Gud ser sin egen Sons renhet och syndfrihet i oss.
Med ett annat språkbruk behöver vi skilja mellan skapelseplanet, där Gud visar sin kärlek genom att skapa oss alla till sina avbilder, och frälsningsplanet, där Gud visar sin kärlek genom att dö och uppstå för våra synder. Guds handlande i skapelsen är alla människors egendom, men Guds handlande i frälsningen måste tas emot i tro. Annars har det inte någon verkan.
Det är också därför som evangeliet inte får reduceras till ett allmänt tal om Guds kärlek. Snarare är det så att evangeliet förutsätter Guds kärlek. Även detta behöver förstås predikas, men om vi tror att vi har förkunnat evangelium när vi har sagt att Gud älskar oss bedrar vi både oss själva och dem som lyssnar. Evangeliet manar oss nämligen till något mer – nämligen att kliva ut ur vår egen självcentrering, vårt krampaktiga fasthållande vid att ”vi duger som vi är”, för att i stället låta Jesus få kommandot i våra liv. Ett sant evangelium befriar oss helt enkelt till Kristus – inte till oss själva.
Det här året firar vi 500-årsminnet av reformationen. Vore det inte fint om detta kunde få bli ett tillfälle också att börja rannsaka vår egen teologi? Inte ens som evangeliskt kristna kan vi naturligtvis tycka lika i allt som har med evangeliet och försoningen att göra. Men till de verkliga skatterna i det reformatoriska arvet hör ändå det befriande i att evangeliet inte kretsar kring dig och mig, utan kring Jesus Kristus. Låt oss se till att det är det som även de som lyssnar till vår förkunnelse får med sig hem!
efterkristus.nu 
Hej! Jag citerar: ”Evangeliet manar oss nämligen till något mer – nämligen att kliva ut ur vår egen självcentrering, vårt krampaktiga fasthållande vid att ”vi duger som vi är”, för att i stället låta Jesus få kommandot i våra liv”
Frågan blir: Klara någon människa att kliva ur sin egen självcentrering? Är det människans ansvar att bli frälst? Är det upp till människan att komma till Gud? Har Gud gett människan en sådan viljekraft så att han kan bryta sig ur sin andliga blindhet?
Inte om vi ska tro ordet, ”för ingen kan komma till mig utan att min Fader drar honom till mig” säger Jesus. Det tycks vara en hörnsten i kristen tro att ”du måste tro” du måste ta emot Jesus” ”du måste vända om”. Som om människan har den förmågan?
I Apg 16 läser vi:
”En av dem som lyssnade hette Lydia. Hon handlade med purpurtyger och var från staden Tyatira, och hon hörde till dem som vördade Gud. Herren öppnade hennes hjärta så att hon tog till sig det som Paulus predikade”.
Vem var det som öppnade Lydias hjärta, hon själv? Vi vet att det bara Gud som har den makten, och om han inte gör det så kan ingen ta emot Herren. Så ansvaret ligger på Gud, det är alltid han som öppnar människohjärtan. Och så länge han inte gör det, så lever människan i ett andligt mörker.
För alla har gått miste om härligheten från Gud, alla har gått vilse, finns inte en rättfärdig inte en enda”.
Gud liknar människan med ett får, får som gått vilse. Är det fårets ansvar att hitta hem till herden(Jesus)? I liknelsen så är det herden som visar sitt ansvar för det förlorade fåret och söker upp det, inte tvärtom. Och vad hände med det förlorade fåret? Han sökte till han fann det.
Så vad kommer att hända med alla dom får som Gud inte sökte upp inom dom dog? Miljarder av människor? Ja, ska man tro den kristna traditionella läran, så är det evigt försent, dom är förlorade. Och inte bara det, Gud kommer att förvisa dom till ett evigt Helvete till att plågas för evigt, ”för dom tog ju inte emot Jesus innan dom dog”.
Är det här det ”Härliga evangelium” som Paulus predikade?
När Gud den allsmäktige säger något som han vill eller inte vill, så är de det som kommer att ske, ”Låt din vilja ske, i himmelen så och på jorden”. I Guds tid på Guds sätt så kommer det till slut att inte finnas något förlorat får någonstans! För det är Guds vilja att ingen skall gå förlorad.
”Kom ihåg det som har hänt
i det förgångna,
ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag.
Jag förkunnar från början
vad som skall komma och långt i förväg
det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut
skall gå i fullbordan, allt VAD JAG VILL kommer jag att göra” Jes 46:10
M.v.h / Stefan
Hej!
Jo, jag är väl medveten om att vi behöver Gud redan innan vi blev frälsta. Och i grunden är det ju ett mysterium detta med frälsningen. Men att ”kliva ur sin självcentrering” kan också tolkas på lite olika nivåer. Det jag menar här är helt enkelt att erkänna sitt beroende av Jesus, något som konkret uttrycks när vi t ex ber om förlåtelse för vår synd. Jag tänker också på Bonhoeffers ord:
Angående exemplet med Lydia så känns det som att du driver min poäng väldigt långt. Jag har aldrig tänkt tanken att vi inte skulle behöva Gud. Det jag reagerade på var i stället ett ”evangelium” utan Kristus, utan kors och utan insikt om synden. Det tror jag helt enkelt inte är bibliskt.
Jag skulle inte heller uttrycka mig som du när det gäller den dubbla utgången. Jag tänker bara att vi ödmjukt får lita på Jesu egna ord i denna fråga. Jag konstaterar också att ”himlen” i Bibeln står för vår relation till Kristus (Joh 17:3), och i grunden är det ju också ditt och mitt uppdrag att hjälpa så många människor som möjligt att lära känna honom. Missionsbefallningen, du vet.
Och ja, den dubbla utgången är en nödvändig konsekvens av att vi faktiskt är i behov av evangeliet. Annars vore frälsningen en rättighet, inte nåd. Och det är extremt svårt att utläsa en sådan lära av evangelierna.
Hej!
Jag håller med om att ett evangelium utan kors och insikt om synd är obibliskt och att jag drev din poäng lite utanför ämnet. Jag är väl lite mer ute efter att ta upp frågan om ”hur blir man frälst” och varför en del inte blir frälsta i detta jordeliv.
Du säger att frälsningen är i grunden ett mysterium, ja, det kan jag hålla med om när man har tron på den dubbla utgången. Då uppstår det en hel del motsägelser i skriften och man får inte det att gå ihop, ett mysterium som inte går att förstå. För hur ska man kunna förstå Helvetesfrågan, ett slut med ett evigt lidande, som kommer att drabba alla dom som inte tog emot Jesus innan dom dör? Och hur går det för dom som han dö innan Jesus kom, för det finns ju ingen annan frälsning än i namnet Jesus?
Men för mig är det inget mysterium längre, nu ser jag i skriften att Jesus verkligen är en frälsare för alla människor och att världens synd är försonad. Och att alla knän skall en dag böjas inför Herren Jesus, och all tungor skall bekänna att Jesus är Herre.
Du säger ”den dubbla utgången är en nödvändig konsekvens av att vi faktiskt är i behov av evangeliet”. Det står ingenstans i skriften att Helvetet är en nödvändighet för att människan ska kunna se sitt behov av frälsning, om jag förstår dig rätt. Syndens lön är döden inte ett evigt Helvete. Självklart är frälsningen ingen rättighet, vi har inte rätt till livet ens, allt är av nåd, vi är bara en lerklump i hans hand, och Herren gör vad han vill med sin skapelse.
Det underbara är att Gud har uppenbarat sin vilja, ”Gud som inte vill att någon ska gå förlorad”.
”Men han är långmodig mot eder, eftersom han icke vill att någon skall förgås, utan att alla skola vända sig till bättring.” 2 Pet 3:8
Men får då Gud som han vill? Kommer Jesus att få bönesvar på sin bön”Ske din vilja”? Kommer han få det han betalade med sitt blod? Nej, Inte om du frågar majoriteten av kristenheten. Guds händer är bundna, och kan inte göra något, för Gud har gett människan en fri vilja att säga ja eller nej till Jesu försoning”.
Inte undra på att man tycker att frälsningen är ett mysterium. Man borde fråga sig själv: ”Hur kan en andligt blind människa kunna säga ja till Jesus”? Alla är ju födda till syndare, andligt förmörkade? Man brukar likna Jesus vid en livboj, den är utkastad till alla människor, Och det är upp till var och en att greppa den, innan man dör, för efter döden då är det för sent”. Har människan själv ansvar över sitt eviga öde?
Du säger att vi ödmjukt måste lita på Jesus i denna fråga, menar du det han sa i Joh 12: ”När jag har blivit upphöjd, skall jag dra ALLA till mig”.
Men kanske du säger: ”Det beror ju på hur du tolkar ordet alla”.
”Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus” 1 Kor 15:22
Inga kristna ifrågasätter att alla har dött i Adam, men inte många tror att alla skall göras levande i Kristus? De kan man ju inte tro? Alla betyder alla när det passar den traditionella läran man fått sen barnsben.
”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus” Joh 17:3
Frågan blir, känner vi Gud som hela världens frälsare eller honom som frälsaren för dom som hinner ta tag i livbojen innan man dör?
Stefan
Hej!
Jo, jag anade att det egentligen var något annat du ville debattera. Men ärligt talat tycker jag att din hållning är ett oändligt mycket större mysterium än mitt. Du verkar läsa Bibeln som att syndafallet inte hade hänt. Att Jesu försoning räcker för alla människor betonas starkt på några ställen i Bibeln, men detta måste ju då förstås utifrån det betydligt vanligare perspektivet att denna försoning måste tas emot i tro för att ha en verkan i våra egna liv. Ett brev som Romarbrevet, för att inte tala om Hebreerbrevet, är närmast övertydligt i detta avseende.
Du citerar Andra Petrusbrevet, men i samma vers talas det ju om behovet av omvändelse.
Du citerar Johannesevangeliet, men där finns ju också gott om uttalanden som pekar på vikten av tro på Kristus. Eller varför inte denna text: ” Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet. Amen, amen säger jag er: Den stund kommer, ja, den är nu inne, när de döda skall höra Guds Sons röst, och de som hör den skall få liv. Ty liksom Fadern har liv i sig själv, så har han gett åt Sonen att ha liv i sig själv. Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson. Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.” (Joh 5:24–29)
Du citerar Första Korinthierbrevet, men samma brev talar tydligt om vårt behov att ta emot ”korsets dårskap” i våra liv – alltså att Gud räddar världen genom en korsfäst Messias.
Och så vidare.
Angående dem som dog innan Jesus kom förutsätter jag att alla kommer att få en rättvis dom, eftersom Bibeln gång på gång påpekar detta. I många fall kommer detta att leda till en fällande dom, men i några fall kommer den också att leda till ett frikännande. Även NT är ju tydligt med att det fanns rättfärdiga på GT:s tid. Du kan läsa om detta i Uppenbarelseboken 20, där det också tydligt sägs att bara dem som har sina namn upptecknade i livets bok kommer att bli räddade.
Den som ägnar sig åt önsketänkande är sålunda inte jag, utan du. Men ovanstående texter gör mig samtidigt innerligt tacksam för Guds nåd, som gör det möjligt för var och en som är beredd att böja sig under sin Skapares vilja att bli frälst!
Hej! Jag måste få förklara min min tro, så att du inte missuppfattar mig som någon önsketänkare, utan jag bygger bara på Guds ord. Jag sa ju tidigare att alla är födda som syndare och andligt förmörkade och gått miste om härligheten från Gud, hur skulle detta ha skett utan något syndafall?
Att människan måste omvända sig och ta emot Jesus i tro, javisst, ingen frälsning utan omvändelse, och en är vägen till frälsning och den går genom Jesus. Men vad dom flesta kristna missar är att det är Gud som är bakom frälsningen, hur ska man kunna bli frälst om man inte har tro? Du kan inte ta dig tron. ”Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det” Ef 2.
”Vi vet att Gud samverkar allt till det bästa för dem som älskar Gud,. (Men hur kommer man till att älska Gud?….) Den som är kallade efter hans beslut (Av Gud, inte genom någon ”fri” vilja) i enlighet med sitt syfte.(Guds syfte att kalla oss)Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder. Och dem som han har FÖRUTBESTÄMT har HAN också kallat, och dem som HAN har kallat har HANockså förklarat rättfärdiga, och dem som HAN har förklarat rättfärdiga har HAN också förhärligat”. Rom 8:28
Kan vi inte se att det är GUD som gör alla dessa saker? Ingenstans här ser vi att människan måste först välja Kristus genom sin fria vilja, så kommer Gud att göra resten.
NEJ! GUD, har ett syfte, GUD är den som kallar, GUD är den som förvandlar oss till Kristi likhet, GUD rättfärdiggör oss, och GUD kommer att förhärliga oss också. ALLT KOMMER FRÅN GUD!
Men när Gud gör allt detta för dom han kallar, så ger HAN DOM TRO FÖR DESSA SAKER. Här har du formeln, om jag får använda det ordet, för hur Gud frälser oss:
”Av nåden är ni frälsta genom TRON, inte av er själva(den frälsande tron). GUDS GÅVA ÄR DET” Ef 2:8
”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er”, säger Jesus, men kristenheten säger tvärtom, man lägger ansvaret på människan. Och varför man gör det är att annars skulle det vara Gud som är ansvarig. Och han kan ju inte ansvarig för att människor hamnar i Helvetet?
Kalvinister tror att Gud är den som väljer ut vem som ska bli frälst, vilket är sant, men då blir också konsekvensen att dom han inte utväljer hamnar i Helvetet. Arminister tror att människan väljer av fri vilja att bli frälst. Men den läran motsäger Guds suveränitet. Inget av dom är enligt Guds ord. Rom 9 klargör tydligt att det är Gud som äger rätten att välja vem han vill. Och 1 Kor 15 är också tydligt med att säga att Gud kommer till slut bli allt i alla”.
Vad kristenheten inte har förstått det är att Gud väljer nu i församlingens tidsålder ut dom som ska vara med i det kommande riket och regera med honom i tusen år. Det är en tidsålder som kommer att ta slut. När Paulus säger i Gal 5 …… ”de som lever så ska inte ärva Guds rike” så är det tusenårsriket det handlar om, inte den händelse som han tar upp i 1 Kor 15:22 då Gud ska bli allt i alla”. Och att alla tungor skall bekänna Jesus Kristus som Herre” i Fil 2.
Helvetetsläran kommer verkligen från Djävulen själv, så mycket elände den har orsakat, den gör Gud till en förlorare som tappat kontrollen, när sanningen är tvärtom.
”Av honom, genom honom och till honom är allting. Hans är äran i evighet. Amen” Rom 11:36
”Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla” Rom 11:32
”Gud som är en frälsare för ALLA människor, först och främst för dom som tror” Ser du ordningen?
”Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett FRIKÄNNANDE, TILL LIV FÖR ALLA MÄNNISKOR”.Rom 5:18
Tror du bara halva versen här?
”Liksom alla dör i Adam, SÅ SKALL ALLA GÖRAS LEVANDE I KRISTUS”. 1 Kor 15:22
Tror du bara halva versen här också?
Visste du att Jesus aldrig sa ordet Helvete? Gehenna sa han, vilket var en soptipp utanför Jerusalem där det ständigt brann. Och där skräp och döda kroppar dumpas, där finns det maskar. Skälet till varför dom inte dog ut var att det ständigt kastades föda till maskarna. Gehenna är en verklig plats. Den existerade då Jesus talade dessa ord. Men om du går dit idag, så ser du ingen eld och inga maskar. Detta Gehenna är inte evigt.
Det finns inte ett enda ord på Grekiska eller Hebreiska som betyder ”ett ställe där onda människor plågas i eld i evighet”.
Det är dags att vakna upp och omvända oss ifån obibliska traditioner, och vända om till sanningen.
”Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet enligt det beslut han har fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus.” Ef 1:9
Jag förstår absolut hur du tänker. Men jag tror att du har fel. Jesus betonar gång på gång vikten av tro (”din tro har räddat dig”) och han uppmanar sin kyrka att göra ”lärjungar” = människor som aktivt följer Jesus Kristus. Paulus beskriver den frälsande tron som att med både läppar och hjärta bejaka Jesu död och uppståndelse (Rom 10). När det gäller ”alla” i 1 Kor visar som sagt brevet som helhet (och även det aktuella kapitlet) att Paulus ser betydelsen av en personlig tro. ”Alla” är därmed inte en formulering som ska tolkas bokstavligt (då skulle Paulus säga emot så mycket annat av det han säger tydligt i sina brev), utan som mer syftar på storheten i Jesu frälsningsverk. Det gäller alla, men måste tas emot i tro. (Än en gång: läs Hebreerbrevet, med alla dess varningar för att avfalla från tron. Detta vore meningslöst om alla ändå blev frälsta – särskilt med tanke på att dessa personer aldrig hade förnekat tron på Gud.)
Hej! Men visst är det genom tron man blir frälst, jag håller med dig där. Men vem säger att alla människor inte kommer att komma till tro? Det är ju vad Jesus menar med ”När jag har blivit upphöjd, då skall jag dra alla till mig”. Alla kommer en dag att komma till tro, alla kommer att omvända sig, alla tungor kommer att bekänna Jesus som Herre!
Om ”alla” inte ska tolkas bokstavligt i Kor 15:22 då kan vi inte heller säga att ALLA har dött i Adam? Men du tar dig rätten att välja själv när alla ska betyda alla? Lika säkert som alla betyder att alla har dött i Adam, lika säkert betyder alla ska bli levandegjorda i Kristus!
Tron är nödvändig för alla människor, men det är få som Gud ger trons gåva i vår tid, majoriteten kommer att få den efter jordelivet, det är det som Paulus talar om i Kor 15
Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor. 19 Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad.
Samma sak här, alla betyder alla i båda fallen
Skrift skall med Skrift utläggas. Och i ljuset av det är det uppenbart att alla människor inte blir frälsta. Apokatastasisläran fördömdes vid det femte konciliet i Konstantinopel, och är därmed inte någon legitim kristen lära. Det stämmer att det finns bibelord som kan tyckas öppna för detta tänkande, men det finns fler som tydligt stänger för det. Ett exempel kan ju vara Upp 20:11–15: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna. Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.”
Hej igen! Du sätter väl inte din förtröstan på: ”Apokatastasisläran fördömdes vid det femte konciliet i Konstantinopel, och är därmed inte någon legitim kristen lära”. Står detta över Guds ord?
Nu får du något att tugga på. Jag hoppas att du läser det jag skriver? Skrift skall med skrift förklaras, så sant som det står skrivet.
När vi läser Upp 20:15: ”Och döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, som är den andra döden. Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.”
Vet du vad Paulus säger om döden i 1 Kor 15:54? ”Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i SEGER!
Efter det så finns det ingen mer död, eldsjö eller Helvete(Hades). De är den sista fienden som besegras! Så ingen kan vara i ett dödligt tillstånd, den är uppslukad.
Det står inte Upp 20 att dom aldrig kommer ut därifrån. Men på flera andra ställen i skriften gör de det. Tex i 1 Kor 15:28: ”Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla”.
En populär myt går så här: ”Guds rättvisa kräver ett Helvete där Gud ska straffa dom onda i evighet.” Inte sant! Guds rättvisa kräver ett perfekt offer för synden, och den mannen var Jesus Kristus. Guds rättvisa kommer att utföras i varje människa. Men att straffa i oändlighet för synder som begåtts i en kort livstid talar mot all logik och rättvisa.
Några saker att tänka på om Helvetetsläran är sann:
Om det finns ett Helvete, och allt skapat är till Guds ära(Upp 4:11) är det tänkbart att Gud skulle bli ärad av att se dom han skapat hamna i ett evigt helvete där dom plågas? Gud säger ju att han inte har någon glädje i dom ondas död?(Hes 33:11)
Om helvete är verkligt, och du hade obegränsat med kraft och makt, skulle inte du befriat människan från synd? Om Gud vill frälsa alla, men kan inte, är han då allsmäktig?
Om Gud kan kan frälsa alla, men gör det inte, är han då obegränst god och nådefull?
Om Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om honom(1 Tim 2:3) betyder det att Guds förmåga är inte tillräcklig för att få sin vilja igenom?
Om Helvetetsläran är sann hur kunde då hedningarnas apostel Paulus säga ”Ty jag har icke undandragit mig att förkunna för eder allt Guds rådslut” Apg 20:27, när han aldrig varnade för ”helvetet” en gång i sina brev? Han, om någon borde ständigt ha varnat?
Om Helvetet är en verklighet, så hade synd/död av Adam haft en större effekt på världen än Jesu uppståndelse! Och ändå deklarerar Paulus i Rom 5 att Kristus seger är mycket större än Adams överträdelse. Hur kunde han skriva dessa segerrika ord om majoriteten skulle hamna i Helvetet?
Nu när Helvetet inte ens nämns i det gammla testmentet, hur kunde Jesus och hans lärjungar lära ut att frälsningen var en befrielse från ett ställe som inte ens finns i skriften? Och om han introducerade ämnet för första gången, varför gjorde han det då så vardagligt som om hans lyssnare förståd vad han pratade om?
Om det är sant, misslyckades inte då Jesus med sitt uppdrag? ”jag har inte kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen” /Joh 12.47
Om dom flesta hamnar i Helvetet, ljög Jesus då när han sa att: ”Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig”?/ Joh 12:32
Om det är sant och att det varar i evighet, hur kan då skriften tala om att ”sammanfatta allt i Kristus”? 1:10
Hur kan skriften då säga att alla knän skall böjas och alla tungor skall bekänna Jesus som Herre? När skriften också säger att ingen kan säga Jesus är Herre, förutom i den Helige Ande? 1 Kor 12:3
”Genom den vedermödahans själ har utstått får han se och bli tillfreds”. (Jes 53 11)
Tror vi verkligen att Jesus kan vara tillfreds när så många har hamnat i Helvetet?
Om det är sant, vad säger vi då om Ps 22:27-29? Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.”
Om ordet ”evigt” i bibeln betyder ”en tid utan slut”, varför används det Hebreiska ordet ”Olam”, (vilket har blivit översatt till att betyda evigt, evinnerligen) i så många verser där det så tydligt inte har den betydelsen, tex Jona 2:7 Hab 3:6 3 Mos 24:8 2 Kon 5:27 2 Krö 7:16 2 Mos 21:6 1 mos 49:26 2 Mos 40:15 Jos 4:7
Aion och ( aionian and aionios ) är den Grekiska motsvarigheten till olam. Aion, betyder bokstavligen ”tidsålder”, och är en period av tid. Och så länge det är fråga om tid så kan det inte ha med evigheten att göra, eftersom evigheten är frånvaron av tid.
Läran om allas frälsning lärdes ut av Jesu apostlar, och var det sanna segerrika evangeliet i flera århundraden.
En populär myt: ”Universalism blev nyligen infört till kristenheten på 1800 talet, när kyrkan blev mer och mer liberal och mordern och den började överge dom bibliska fundamenten”. Inte sant! Tron på alltings återupprättelse var standard tron i den tidiga kyrkan, trodd av majoriteten. Den har också funnits i minoriteten genom kyrkohistorien, även genom den mörka medeltiden.
Om Helvete är en verkligt, varför innehåller då den jämförelsvis kompletta systematiska redogörelse av den kristna doktrinen som blev givet till världen av Clement av Alexandria 180 E.K tron på alltings åtrupprättelse som doktrin?
Varför innehåller den första presentationen av dom kristenheten (Origen, 220 E.K) tron på alltins återupprättelse?
Varför nämns inte ens Helvetet i Apostlarnas trosbekännelse, eller i Niceans trossats, dom två grundläggande trosbekännelserna i den tidigare kyrkan?
Om det är sant, varför fördömer inte ett kyrkoråd dom fem första hundra åren Universalism som villolära, när dom annars listar villoläror i andra frågor?
Om Helvetet är sant, hur kan människan våndas över krig, fångläger, tortyr och tyranner? Hur kan vi döma att detta är fel, om Helvetet är en verklighet? Det är ju en mycket hemskare plats än det människan ställer till. Vi säger Gud blir bedrövad av människans våld och förakt för livet, och ändå tror vi att han själv upprätt samma principer för all evighet!
Hur kan ett evigt straff som Gud bestämt, gynna Honom? Hur kan en evig plåga gynna dom heliga som åskådare? Till vilket nytta och för vilket syfte är ett evigt straff för syndaren?
Hur ska det kunna övertyga mänskligheten att Gud älskar oss och att vi ska älska honom med all vå kraft och vilja?
Medans kyrkan har blivit van med att tänka på Gud som en som blivit tvingad att skapa ett ställe som kallas Helvete, där han emot hans egen vilja kommer att förvisa majoriteten av hans skapelse dit, detta koncept av Gud ”som gjorde sitt bästa han kunde” är helt emot den skriftliga bilden av Gud som är absolut suverän, allsmäktig, allvis och som den store segraren. Han blev aldrig tvingad till någon B-plan, för Jesus är lammet som är slaktat från världens grundläggning.
Det är dags att ge honom äran som han är värd, för Gud är verkligen underbar och fantastisk, och bortom alla begränsningar som människan satt upp!
Hej igen!
Jo, jag förstår att du är övertygad och även har många olika slags argument för ditt case. Jag avfärdar inte apokatastasisläran främst för att ett kyrkomöte har beslutat om den, utan för att den är obibliskt. Och det är förstås därför som kyrkomötet markerade emot den – ett beslut som ingen kristen borde kunna ta lättvindigt på.
Den som talar mest i Bibeln om möjligheten att gå förlorad är Jesus. Varför skulle han göra det, om allt i slutändan ändå löser sig? Jag tror förstås på den nya skapelsen med en ny himmel och en ny jord – vilket är en form av ”alltings återställelse”. Även Uppenbarelseboken bekräftar detta när den talar om det nya Jerusalem: ”Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. Och folken skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet i den.” (Upp 21:22–24) Men så lägger Johannes till: ”Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.” (Upp 21:27) Detta är en följd av den dubbla utgången.
Dina frågor om Gud visar att du inte har förstått de grundläggande spelreglerna för Guds värld. ”Om Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om honom (1 Tim 2:3) betyder det att Guds förmåga är inte tillräcklig för att få sin vilja igenom?” Här åsidosätter du helt talet om mänsklighetens fria vilja, och om den orsak–verkan-princip som innebär att den som vänder Gud ryggen faktiskt också skadar sin relation till honom. Menar du att Gud förhärligas genom att ignorera mänsklighetens synd och genom att köra över de otroendes fria vilja?
Angående Rom 5 skriver jag så här i min guide till Romarbrevet: ”Adam och Kristus har likheter med varandra genom att deras handlande får konsekvenser för hela mänskligheten. Men Jesu gärning är ändå oändligt mycket större än Adams. Adams synd berörde till en början bara honom själv, men Jesu försoningsdöd var redan när den ägde rum ett offer för alla människors synd.” Men det du verkar glömma är att hela Romarbrevet handlar om betydelsen av rättfärdiggörelse genom tro – så denna frälsningsgärning behöver fortfarande tas emot på ett medvetet sätt.
Du förstår nog att jag inte låter mig övertygas av dina argument. Du företräder trots allt en linje som aldrig varit i majoritet i den kristna kyrkan – och stämmer väldigt dåligt med Nya testamentets samlade budskap.
Hej!
Det är vanligt att man blandar ihop att komma till himlen och vara med i det kommande riket. Gud gör olika saker i tidsåldrar, och nästa tidsålder är den som Jesus säger: ”den kommande tidsåldern” och den kommer också att ta slut. Vi ska inte blanda ihop detta med den dag då döden blir uppslukad, då allt skapat ska sammanfattas i Gud, då Gud ska bli allt i alla.
”Saliga är de saktmodiga, ty de skola besitta jorden”.
”och med ditt blod har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag, och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster, och de skola regera på JORDEN»Upp 5:10
”dessa blev nu åter levande och fick regera med Kristus i tusen år”.Upp 20:4
”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen; över dem har den andra döden ingen makt, utan de skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren”.Upp 20:6
Det är det här som kommer att hända när Jesus kommer, då inträder det nya riket som är på jorden. Det är det här riket som ingen oren ska komma in i, som Paulus varnar för. Vi får inte blanda ihop denna tidsålder med det som kommer att hända då Gud ska bli allt i alla. Döden är ännu inte uppslukad. ”Där skall inte mer finnas spädbarn som lever endast några dagar, inte heller gamla män som ej uppnår sina dagars mått. Den som DÖR vid hundra års ålder är en ung man … De skall bygga hus och få bo i dem, plantera vingårdar och få äta dess frukt” (Jesaja 65:20-21). Döden finns fortfarande kvar. Att gå förlorad, är att gå miste om detta rike, att inte vara med i den första uppståndelsen. Du skriver: ”Den som talar mest i Bibeln om möjligheten att gå förlorad är Jesus. Varför skulle han göra det, om allt i slutändan ändå löser sig?”
Att komma till Guds rike är inte slutet, att gå förlorad är att missa detta rike. Men Jesus är den gode Herden, som kommer att uppsöka det som var förlorat, i sinom tid. Jakob skriver i 1:18 …”vi är den första skörd, bland dem han har skapat”. Det kommer fler skördar.
Om detta skulle vara slutet, så skulle vi få många bibelverser som motsäger varandra. Men det verkar inte du ha några problem med? Det är som om du ignorerar alla verser som bevisar en universial frälsning och blint sätter tro till apokatastasislärans kyrkomöte.
Du nämner då och då Romarbrevet, men du verkar inte först hela poängen med det Paulus säger, att frälsningen är av nåd och inte av gärningar, FÖR ATT INGEN SKALL BERÖMMA SIG”. Men du säger att ”denna frälsningsgärning behöver fortfarande tas emot på ett medvetet sätt”. Så du lägger ansvaret för frälsningen på människan? Då har man ju verkligen något att berömma sig av? Visst vet du om att alla människor från födseln är andligt blinda och är i ett tillstånd av andlig förmörkelse? Hur kan en andligt blind människa stå som ansvarig för att hon inte tog emot Jesus innan hon dör? Tron är en gåva, och efter du fått den gåvan så har ditt hjärta öppnats och du är inte längre blind, du tror och du kan då ta emot Herren! DU KAN INTE TA EMOT HERREN INNAN DETTA SKER! Det är Gud som öppnar människohjärtat(Du kommer ihåg Lydia).
Om du vill förstå Guds spelregler så läs Rom 9 där ser vi att det är Guds som råder. Det beror alltså inte på människans vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. Skriften säger ju till Farao: Just därför lät jag dig uppstå, för att visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden . Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och förhärdar vem han vill.”
Visste du att det är Gud som står bakom den andliga förblindelsen? Rom 11:32 ”Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla”. Har du tänkt på vad det står här? Universial frälsning i en enda vers!
”förhärdelse har drabbat en del av Israel , och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel ska bli frälst”. Rom 11:25
Låter det som att Gud sitter och väntar på att Israel eller hedningarna ska ta emot Jesus i sina hjärtan? FÖRHÄRDELSEN KOMMER SÅ ATT FÖRBLI! TILLS hedningarnas antal till fullt har kommit in”.
Det här gäller alla ofrälsta människor, man är andligt förmörkad, TILLS GUD ÖPPNAR DERAS HJÄRTAN, SÅ ATT DOM KAN TA EMOT! Gud skall en dag förbarma sig över alla!
Paulus säger ”Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört?” Rom 10:14
Det har dött miljarder av människor som inte ens har hört evangelium, och inte fått tron på Jesus, hur löser du detta problem? ”ja, säger dom dom flesta kristna, Gud kommer att döma dom rättvist”. Dom tror inte ens på sin egen teologi, som säger att det är för sent att bli frälst efter döden, för det finns inget annat namn än Jesus en människa kan bli frälst, och har man dött innan, ja, då är det för sent”.
Du frågar: ”Menar du att Gud förhärligas genom att ignorera mänsklighetens synd och genom att köra över de otroendes fria vilja?”
Synden har Gud redan tagit hand om, offerlammet är slaktat och synden är sonad på korset. ”Se Guds lamm som BORTTAGER människans synd”. Gud helgar dom han har utvalt genom sin renande andliga eld, för Gud är en förtärande eld. Eldsjön är ingen bokstavlig brinnande sjö, det är en metafor På Guds renande eld. Det som förintas i eldsjön är köttets natur , dom syndiga gärningarna allt det som en människa inte har skilts ifrån i jordelivet, det kommer att hända dom som inte vänt om och låtit korset gå igenom sitt liv. ”Gud är en förtärande eld”. Och det blir nog ingen behaglig upplevelse, men den varar bara i en period.
Jesu gärning är ju större än Adams, visst, men konsekvensen av Adams fall är ju mycket större om Helvetetsläran är sann, för majoriteten kommer ju att hamna där?
Angående människans fria vilja: Gud kommer inte att med tvång frälsa människor, du kan väl inte påstå att du blev tvingad till att bli Guds barn? Och knappast blev du Guds barn utan någon som helst påverkan från Gud? Gud är en mästare på att förvandla människor viljor. ”För det är han som verkar i VÅR VILJA OCH GÄRNING, SÅ ATT HANS GODA VILJA SKA SKE”!
Gud får alltid sin vilja igenom! ”Han som utför sin vilja och sitt beslut” Ef 1:11
Att det jag tror på inte är den linje som den stora majoriteten av kristenheten har, spelar det stor roll för dig? Är du en som följer strömmen och bryr dig mindre om innehållet? Att vara i minoritet, har alltid varit Guds väg för sitt folk, så det är ju snarare ett gott tecken.’
Jag inbillar mig inte att jag ska kunna övertyga dig om alltings återupprättelse, det krävs ett ingripande från Guds Ande till det, men jag kanske får dig att tänka till, och att du kanske börjar pröva det du tror på, håller det måttet utifrån skriften? Eller har människoläror smugit sig in?
Gud är inte en passiv åskådare som ser sin skapelse gå åt Helvete, utan betalningen har skett genom Jesu blod och Han kommer att få allt det han har betalat för.
Stefan
Nej du, nu är du faktiskt rejält ute och cyklar. Jag skulle kunna bemöta mycket av detta, och har väl i viss mån redan gjort det. Men nu har jag inte all tid i världen. Överlåter på mina läsare att göra en egen bedömning, och avslutar härmed denna diskussion.
Det är imponerande hur Olof Edsinger kan skriva så obesvärat och propagerande för något som varje människa med någon form av moralisk kompass värjer sig mot: Evangeliernas historia om den mänskliga syndabocken, och ställföreträdande försoning. Gud, som sänder sin son för att betala syndaskulden.
Nu vet ju jag att bibeln och evangelierna upphöjer denna företeelse till ett uttryck för guds försoning med människorna, men jag kan ändå inte låta bli att undra om inte många kristna har funderat över detta. Någon annan får betala priset för mina synder, inte jag själv. Var finns moralen i detta? Ett blodigt människooffer, en slakt av en oskyldig? En händelse, som om jag hade sett den, varit moraliskt förpliktigad att försöka förhindra.
En som inte tog lätt på evangeliernas budskap var kommendanten för Auschwitz, Rudolf Höss. Strax innan sin avrättning 1947 fick han av fader Wladyslaw Lohn absolution för synder mot ”Gud och granne”.
Frågan är vad som i efterlivet hände med, dels Höss själv, men också med hans offer, som ju religiöst sett var kristusförnekare. Råkade offren ut för ytterligare ett folkmord i efterlivet, direkt efter giftgasen gjort sitt, och fick Höss en evighet nära Gud? Bibelns evangelier är ganska tydliga på den punkten. Snacka om att Höss dög som han var inför Gud.
”Du och jag kan bara ”duga” i Guds ögon om vi har tagit emot honom som vår herre och frälsare, när Gud ser sin egen Sons renhet och syndfrihet i oss.” Jesus människooffer blidkar Gud, miljoner judars människooffer gör det inte.
Intressanta perspektiv, Kim. Själv är jag som sagt innerligt tacksam för att Gud själv valde att bära den här världens synd och skam på sina axlar, eftersom aldrig så många offer av syndiga människor inte hade gjort något till och från – i just det avseendet. ”Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet”, som det heter i påskpsalmen. Kanske kan även du en dag få uppleva befrielsen i att erkänna behovet av sann rättvisa – att synden döms – utan att själv behöva bära tyngden i detta domslut. Allt gott!