Bibeln och Bibelns budskap rör ofta upp starka känslor i oss människor. Mycket av det som påstås och sägs där, om människan, om Gud och om verkligheten är sådant som vi (nutidsmänniskor) kan ha svårt att ta till oss. En sådan sak är utsagorna om helvetet. Vad sägs egentligen om denna ”plats” i Bibeln?
Matteusevangeliet 5:29-30 – Är helvetet detsamma som graven, eller är det en plats av medvetet lidande?
”Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.”
Vad är problemet? Jesus refererar här till ”din kropp” som kan komma att ”kastas i helvetet” eller ”kommer till helvetet”. Psalmisten talar i sin tur om att våra ”ben” ligger ”utspridda vid dödsrikets rand” (Sv Folkbibeln) och Jakob talar om sina ”gråa hår” som blir förde ”ner i dödsriket”. Samtidigt talar Jesus om helvetet som en plats dit själen förs efter det att man dör och där befinner sig i ett medvetet, evigt lidande (Luk 16:22-23). Så är ”helvetet” enbart graven, som t.ex. Jehovas vittnen och andra sekter hävdar, eller är helvetet en plats där man i någon form lever vidare efter döden?
Vad kan vara lösningen? Det hebreiska ordet som översätts med helvetet (eller dödsriket) är sheol. Det är samma ord som också kan översättas med ”grav” eller ”grop” (”avgrund”). Det betyder helt enkelt ”den osedda världen” och kan referera till antingen graven, där kroppen blir osynlig efter begravningen, eller till den andliga världen som är osynlig för människors ögon. I GT betyder sheol oftast grav, vilket indikeras av att det är en plats där ”benen” och våra ”gråa hår” går till vila. Men även Jesu uppståndelse sägs vara från ”dödsriket” (”graven”) där hans kropp aldrig mötte förgängelsen (Apg 2:30-31).
Det finns några få antydningar till helvetet som en andlig värld också i GT (Ords 9:18; Jes 14:9), men i NT är det tydligare beskrivet som en plats där våra själar faktiskt lever vidare. Änglar finns också där och de har inga fysiska kroppar (2 Pet 2:4, här betyder det grekiska ordet Tártartos ordagrant ”plågornas plats”). Även människor, som vägrat omvända sig, sägs befinna sig i ett evigt plågat tillstånd i helvetet (grek: Hades) efter de har dött och deras kroppar har blivit begravda (Luk 16:22-25). Vid tidens slut kommer de att kastas i sjön som brinner ”av eld och svavel” där de kommer att ”plågas dag och natt i evigheters evighet” (Upp 20:10, 14-15). Jesus talade många gånger om helvetet som en plats av medvetet och evigt lidande (se Matt 10:28; 11:23; 18:9; 23:15; Mark 9:43, 45, 47; Luk 12:5; 16:23). Han om någon borde veta.
efterkristus.nu 