Slutreplik på Grenholms slutreplik

Postat: 6 januari, 2017 av olofedsinger i Apologetik, Guds rike, Insändare & Debatt, Lärjungaskap
Etiketter:

Micael Grenholm har nu skrivit en slutreplik i den debatt som har pågått oss emellan, och som även har engagerat ett stort antal andra personer – inte minst i sociala medier. Det är en klargörande, och på många sätt fint skriven, text. Särskilt uppskattar jag förstås den ursäkt som Micael riktar till mig i inläggets början. Apology accepted!

Grenholm reflekterar kring varför han och jag ”både kommer till olika slutsatser vad gäller en kristen syn på migration och flyktingskap samt till att vi verkar tala förbi varandra ganska ofta”. Han bedömer att detta ”kan kokas ner till (åtminstone) fyra grundpremisser där vi helt enkelt har olika syn”. Dessa premisser är:

1) Tvåregementsläran

2) Medborgares särställning

3) Acceptans av ojämlikhet

4) Vad är realistiskt

Jag tycker att Grenholm på många sätt har lyckats ringa in varför vi, som hans rubrik uttrycker det, når så olika slutsatser i flyktingfrågan. Och eftersom jag har lovat att inte bli alltför mångordig i denna diskussion ska jag inte skriva någon jättelång replik på det han skriver. Dock vill jag här få ge några reflektioner i anslutning till Grenholms fyra punkter. Inte främst för att fortsätta debatten, utan för att klargöra mina egna ståndpunkter.

 

1) Tvåregementsläran

Det är ingen tvekan om att jag uppfattar tvåregementsläran som betydligt mer rimlig än Grenholm. Inte främst för att Luther stod för den, utan för att jag menar att den stämmer väl med Nya testamentets vittnesbörd i stort. Med Grenholms syn blir det otänkbart för en kristen att ta anställning som exempelvis polis, domare eller militär; själv menar jag tvärtom att det kan vara en stor tillgång med kristna inom dessa yrkeskårer – och att de (så länge de följer rättssamhällets principer för sin yrkesutövning) faktiskt gör något gott. Det är helt enkelt bra att polisen stoppar brottslingen, även om han för att göra detta måste använda sig av tvångsmakt – och alltså bryter mot bergspredikan.

Dock är det sant att den lutherska teologin har varit mindre revolutionär i politiska frågor än den anabaptistiska. Värt att notera är samtidigt att redan Luther sa om en kung som på hans tid försökte tvinga sina medborgare till ett orättfärdigt krig att ”om kusken är galen måste man slita ifrån honom tömmarna”. I kontrast till Tyskland kan vi också se att den lutherska kyrkan i Norge valde att opponera sig mot nazisterna, och att den även uppmuntrade till civil olydnad mot ockupationsmakten.

 

2) Medborgares särställning

Här klargör Grenholm att han inte vill genomdriva sin politik med tvångsmakt, vilket jag förstås tackar honom för. Däremot ser han som en självklarhet att det är moraliskt ont att behandla ”invandrare eller utlänningar … sämre än infödda”. Om en person kommer till Sverige från ett fattigare land och inte självklart tillerkänns alla våra medborgerliga rättigheter (vård, skola, omsorg …) är det således ett moraliskt ont.

Här vill jag få klargöra att jag faktiskt inte delar denna syn. Jag anser helt enkelt inte att gyllene regeln kräver ett upphävande av välfärdsstaten. Det finns alltid både individuella och kollektiva önskemål och behov, och dessa måste därför vägas mot varandra.

Ett belysande exempel från ett annat politikområde kan vara att det enligt min mening är bra att man inte får 100 % ersättning från staten när man är arbetslös. Som individ antar jag att man alltid önskar få så mycket pengar som möjligt, men för samhället i stort får det förödande konsekvenser om det inte lönar sig bättre att arbeta än att inte arbeta. I detta fall menar jag alltså att gyllene regeln faktiskt kräver att man som arbetslös får en sämre inkomst än som arbetande. Ett liknande resonemang kan drivas i de frågor som varit i fokus av denna debatt. Min poäng är att jag och Grenholm här inte bara skiljer oss åt i perspektiv, utan också i vad som är moraliskt gott.

 

3) Acceptans av ojämlikhet

Här provoceras jag lite av att Grenholm likställer mina invändningar mot fri invandring med att bagatellisera sådant som är direkt brottsligt – såsom våldtäkter och mord. Men detta är inte ännu ett debattinlägg mot Grenholm, och därför nöjer jag mig med att säga följande:

Fri invandring som automatiskt inkluderar människor i det välfärdssystem som gäller för det land de invandrar till förutsätter ett åsidosättande av ett stort antal juridiska, ekonomiska och marknadsmässiga principer. Förutom att det på sikt omöjliggör välfärdsstaten underminerar det exempelvis legitimiteten i skattesystemet – och även den i Bibeln så omhuldade äganderätten. För mig blir det därmed inte bara orealistiskt (där verkar Grenholm och jag överens?) utan faktiskt direkt orättfärdigt att tillämpa det politiska program som Grenholm förordar.

 

4) Vad är realistiskt

Även här tycker jag att Grenholm blandar äpplen och päron. Jag motsätter mig inte bara fri invandring för att det (likt upphävandet av apartheid, eller 1800-talets upphävande av slavhandeln) får negativa ekonomiska konsekvenser – utan för att det fullkomligt skulle omkullkasta vår civilisation så som vi nu känner den. Vi rör oss helt enkelt på en nivå och med utmaningar som inte kan viftas bort med aldrig så mycket god vilja.

Det är också därför som jag menar att det blir ohederligt att förorda fri invandring utan att samtidigt ange en plan för hur en sådan ska kunna finansieras – inte för att alla politiska förslag måste vara ekonomiskt genomarbetade, utan för att just de förslag som Grenholm presenterar skulle vara så samhällsomstörtande att det enligt min mening blir oansvarigt att ens driva dem utan att ha tänkt till mer kring deras effekter på samhället i stort.

Till saken hör också att det finns mycket lite som talar för att ett upphävande av våra nuvarande nationalstater skulle leda till en global gemenskap med total utjämning à la Apostlagärningarna 2 och 4. Det som föregick nationalstaterna var nämligen mindre gemenskaper, såsom furstendömen och stadsstater. Det mest troliga resultatet av att slå sönder nuvarande system är alltså en ökad fragmentisering – inte en global ”one big happy family”.

Som jag också skrev i mitt tidigare inlägg på Världen idags opinionsblogg: ”Alternativet till en gemensamt finansierad välfärd måste rimligen vara mer av ett klansamhälle, där man tar ekonomiskt ansvar inom sin släkt eller sociala grupp. Så fungerar det i många u-länder – men mig veterligt inte i några i-länder. Och att övergå till ett sådant system i ett land som enligt internationella undersökningar har världens mest individualistiska befolkning är knappast någon enkel match.”

Detta citat illustrerar också vad jag menar med att olika länder har olika historia, kultur och ekonomiska system – och att det i viss mån måste förbli vid detta. Som exempel är det kanske rimligare att Somalia förblir ungefär vad det är, och då med en lägre generell ekonomisk standard, än att försöka göra om det till ett högindustrialiserat och högteknologiskt land av västerländskt snitt. (Vilket inte är samma sak som att vi i Väst inte ska hjälpa somalierna att reda ut sina väpnade konflikter och att få ett bättre fungerande politiskt och ekonomiskt system.)

Man kan fortsätta i det oändliga med dessa och liknande frågeställningar, och det var just det som jag lovade att inte göra. I grunden uppskattar jag som sagt Grenholms slutreplik, och jag har här velat förtydliga de bitar som jag inte tyckte att hans analys av våra olikheter gav rättvisa. Jag har tidigare betygat min respekt för denne kristne broder, och jag gör det gärna på nytt. Även om vi just nu sätter punkt kan jag därmed också gärna fortsätta detta samtal vid tillfälle. Särskilt om vi slipper fler uttalanden om vem av oss som är mer eller mindre kristen, och vem av oss som argumenterar för eller emot Gud. :)

Annonser
kommentarer
  1. Lärjungen Mattias skriver:

    Kan ni inte hitta bibelverser som hållpunkter i era resonemang?

    • olofedsinger skriver:

      En del av ”problemet” är ju att Nya testamentet inte talar om någon politisk teokrati – och därför är det svårt att hitta konkreta bibelverser för en kristen politik … Den fråga som har bearbetats mest av olika kristna etiker är väl den om vårt förhållningssätt dels till staten, dels till våldsanvändning. Skriver lite om detta i min bok om krigen i Gamla testamentet. Dock tror jag att mina och Micaels inlägg visar ganska tydligt hur vi förhåller oss till bibelordet. Kan också rekommendera följande artikel av Stefan Gustavsson: När gäller Rom 12 och när gäller Rom 13?

    • Thomas Kärrlander skriver:

      NT är centrerad kring Jesu gärningar (på korset) och vår personliga frälsning. För att få svar på övergripande politiska frågor vänder vi oss till GT.
      ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet.” (2 Tim. 3:16)

      • olofedsinger skriver:

        Jo, men eftersom GT utgår från en politisk teokrati måste vi läsa GT med viss urskillning när det gäller detta. Har behandlat dessa frågor mer utförligt i andra sammanhang, så jag upprepar mig inte här och nu.

  2. Thomas Kärrlander skriver:

    Helt rätt Olof och inte bara det. Vi (kristna) är endast en liten minoritet i ett hedniskt land. Det betyder dock inte att vi ska gömma oss under kyrkbänkarna för det står också skrivit:
    ”Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Detta är det främsta budet.”
    Vi ska alltså använda både vårt förstånd och vår kraft för Gud och Gud älskar ALLA människor. Därför försöker vi påverka det vi kan påverka i vårt samhälle.

    • olofedsinger skriver:

      Håller helt med om detta, Thomas. Min och Micaels diskussion handlar väl i första hand om HUR denna påverkan bör se ut.

      • Metra skriver:

        Kan du skriva/länka var det citatet om Luther om staten (kusken) kan hittas då google inte hjälper ett dugg.

      • olofedsinger skriver:

        Hej! Inte heller jag har detta citat tillgängligt. Tror att det är hämtat ur ett brev som Luther skrev med anledning av ett bondeuppror eller liknande …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s