Tro stavas beroende

Postat: 12 augusti, 2016 av olofedsinger i Lärjungaskap
Etiketter:

Min norska arbetsgivare, NLM ung, har precis inlett en serie i sitt webbmagasin på temat ”avhengighet” (beroende). Jag har skrivit den första artikeln, som handlar om vad det innebär att tro. Temat är ”Tro stavas beroende”, och texten kommer här:

Vad innebär det egentligen att tro på Gud? Det finns säkert inte bara en bra definition, men om jag måste välja har jag ändå svaret på denna fråga klart. Att tro på Gud, menar jag nämligen, är att säga ja till sitt beroende av honom.

Orsaken till detta står att finna redan i Bibelns tredje kapitel. Där kan vi läsa om syndafallet, och om hur den Onde lyckas förleda Adam och Eva till den första synden. Och själva frestelsen som låg i att få äta av frukten med kunskap om gott och ont var att våra förfäder ville bli sina egna gudar. De ville kunna skilja mellan ont och gott, rätt och fel, utan att gå ”omvägen” via Gud. Annorlunda uttryckt: de ville slå sig fria från sitt beroende av Herren.

Mot den här bakgrunden är det inte konstigt att synden skiljer oss människor från Gud. Synd är i praktiken samma sak som otro. Det är att säga ”nej tack” till Guds roll som Herre och Frälsare. Och det är just detta syndens och otrons mönster som tron på Jesus går i clinch med.

Att bli kristen, skulle man kunna säga, är att i motsats till Adam och Eva säga ja till sitt beroende av Gud. Att säga till Jesus: ”Ja, Herre, jag behöver verkligen din nåd och din förlåtelse. Jag behöver din kraft. Jag behöver din vägledning.” Och att göra detta är just att bekänna sitt beroende av Gud. Att erkänna att vi inte klarar oss själva i den här världen.

Jesus själv talar om det här på lite olika sätt. I bergspredikans inledning säger han: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket” (Matt 5:3). Och att vara fattig i anden, det är just att inse sitt beroende av Gud. Ännu mer radikal blir han i liknelsen om vinträdet och grenarna: ”Jag är vinstocken, ni är grenarna”, säger han. ”Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra” (Joh 15:5).

Den spontana känslan när vi läser detta kan kanske vara att Jesus överdriver. Det finns väl mycket som vi kan göra utan att först dra in Jesus i ekvationen? Men det vi glömmer är då att vi är fullkomligt beroende av Guds nåd för att över huvud taget kunna leva. Och om vi dessutom vill bli kanaler för Guds kraft i den här världen, om vi vill göra sådana gärningar som behagar vår Skapare på djupet, då behöver vi koppla upp oss på Jesus själv.

”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?”, säger Jesus till sin vän Marta (Joh 11:40). Samma sak säger han till dig och mig. Det är genom tron – genom att säga ja till vårt beroende av Gud – som vi gör oss öppna för Guds kraft. Vill också du leva det livet?

Annonser
kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s