Brottstycken ur några tidigare debatter

Postat: 24 juni, 2016 av olofedsinger i Insändare & Debatt

Inget är nytt under solen heter det ju … Jag har tidigare diskuterat dessa frågor med Grenholm och hans vänner, och jag märker när jag läser dessa på nytt att det till stora delar är samma argument som går igen. Delar därför med mig av några väl valda delar av ett samtal som vi hade utifrån KD:s migrationspolitiska förslag i december 2015:

Först en replik till Grenholm:

1) Det är farligt att anse sig vara godare än alla andra. Det gjorde Lenin, Stalin och Mao också. Och det är ingen slump att kommunism bara kan införas genom revolution. Don´t go there.

2) Vi kan inte hävda oss sakna kapacitet att ta emot flyktingar – om vi samtidigt är beredda på en systemkollaps. Jag vidhåller att detta är ett alltför högt pris att betala, och i längden dessutom kontraproduktivt.

3) ”Mänskliga rättigheter” har visat sig vara ett väldigt tänjbart begrepp i våra dagar. Är det en mänsklig rättighet att åtnjuta ett annat lands välfärdssystem bara för att man har det sämre i sitt eget land? I så fall säger jag bara: lycka till!

4) Fast även här har vi ju samma problematik som i flera av de andra punkterna. Och som sagt: den typ av flyktingläger som man har i Jordanien och Libanon vore fullt möjligt att finansiera även i Sverige. Men då är det ju lika bra att finansiera de läger som finns i närområdet, något som regeringen nu också har utökat budgeten för att göra.

5) Jag tror faktiskt inte att Jesus ger oss ett politiskt program för att etablera en gudsstat här på jorden. Och jag tror inte att den samhällskollaps och de interna spänningar som ditt politiska program skulle ge upphov till nödvändigtvis är mer ”kristna”. Men jag tror inte heller att jag kommer att lyckas övertyga dig när det gäller dessa saker. Det enda jag önskar är att du inte beskyller alla dina kristna syskon för att vara giriga egoister bara för att vi drar andra slutsatser av vad som är en rimlig tillämpning av Bibelns ord och de politiska möjligheterna i den här världen.

Därefter en replik till en av hans vänner:

Det finns extremt många trådar i detta resonemang, och vi ska nog inte ens försöka att reda ut alla här på FB. Men jag tror också att det finns fler gemensamma nämnare mellan oss (och Micael) än det i vissa lägen kan se ut som. Det jag mest reagerar på är väl de många självsäkra uttalandena om vad som är kristet och kärleksfullt, samtidigt som resonemangen bakom avslöjar en i mitt tycke farligt naiv syn både på verkligheten och på politikens möjligheter.

Jag är inte främmande för en högre skatt på lyxproduktion enligt den beskrivning du kommer med. Men jag vill fortfarande få ett seriöst politiskt program till vilket dessa pengar ska användas. Att bara säga att ”det är en människovärdesfråga att alla som flyr ska behöva komma till just Sverige, och alla andra europeer (och egentligen de flesta svenskar) är bara kärlekslösa egoister” blir helt enkelt inte särskilt konstruktivt.

Bra att du skiljer mellan krigsflyktingar och ekonomiska flyktingar. Då erkänner du alltså att en stor del av de flyktingar som nu kommer till Sverige inte har rätt att stanna. Men varför är det då så fel att redan vid gränsen göra en lite tydligare uppdelning utifrån dessa skyddsbehov, så att vi inte i onödan överbelastar vårt svenska mottagningssystem?

I ett nyckeluttalande från din sida håller jag däremot inte alls med dig. Du skriver: ”Kristen tro handlar om rättvisa, inte trovärdighet som sådan.” Rättvisa är faktiskt inte alls ett så vanligt ord i Bibeln som många med vänstersympatier brukar förutsätta (”rättvisa” är nämligen i många fall klassisk vänsterretorik – hur det är för dig kan jag inte uttala mig om). På den yttersta dagen ska rättvisa skipas, men här i tiden är begreppet ”rättfärdighet” betydligt mer centralt. Det är ett snarlikt ord, men inte identiskt.

– Är det ”rättvist” att företagare som arbetar dygnet runt, tar stora risker, stora lån och till slut blir arbetsgivare för allt fler och då också förväntar sig kunna ta ut en rejäl vinst ska beskattas mycket högre än dem som inte ens försökt sig på något av ovanstående? På vilket sätt?

– Är det ”rättvist” att man i stället för att arbeta med sina händer ska sätta sig i gathörnen i Europa och försörja sig med det extremt ickeproduktiva försörjningsmedlet tiggeri, samtidigt som majoriteten av ens landsmän stannar kvar där hemma för att ägna sig åt något möjligen lika fattigt men ändå betydligt mer utvecklande?

– Är det ”rättvist” att dessa tiggare får pengar från givmilda och/eller samvetsömma svenskar, samtidigt som en stor del av världens befolkning är ännu mer utsatt och fattig men just därför inte har råd ens att ta sig till Sverige och våra gathörn?

– Är det ”rättvist” att en befolkning som har skattefinansierat en välfärd får se sina egna skolor och vårdinstanser kollapsa, sina bidrag till handikappersättningar dras in etc?

Min poäng med dessa exempel är inte att svaret är självklart. Vissa saker är kanske bara att acceptera. Men jag vill i så fall hellre kalla det barmhärtighet och ett gemensamt ansvarstagande – inte ”rättvisa”.

Och som jag har sagt gång på gång: Om en stor grupp av Sveriges befolkning inte får en genomtänkt strategi när det gäller detta presenterad för sig, utan bara upplever det som att hälla pengar i ett svart hål (samtidigt som de egna förmånerna kringskärs) banar vi väg för en mycket otäck utveckling i detta land. Dessutom torde SD få egen majoritet i riksdagen.

Jag har inte tänkt träta mer om detta, men nu har jag i alla fall försökt komplettera diskussionen med några andra perspektiv än de som ofta hörs.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s