I den senaste tidens debatt om huruvida homosexualitet går att förena med en kristen tro och ett liv i Jesu efterföljd, har det hänvisats flitigt till olika bibelord. Tolkningen av dessa har gått isär och människor ”läser in” olika betydelser av enskilda grekiska ord, eller den historiskt kontext som dessa ord är skrivna i. Framför allt har det hänvisats till 1 Kor 6:9 och Rom 1:18-32.
Men om vi ska kunna få en helhetssyn på vad som verkligen är Bibelns undervisning och Guds tanke gällande mänsklig sexualitet (något som de flesta verkar eftersträva), behöver vi förflytta oss ännu längre bakåt i tiden, till skapelsens morgon. Varför då, kanske du undrar. Om texterna som skrevs för ca 2000 år sedan känns för gamla för oss, vad ska då inte texterna som skrevs för 3000 år sedan kännas? Var finns relevansen för oss i att gå ännu längre tillbaka?
Som jag ser det är de ord om mänsklig sexualitet som vi finner i 1 Mos 1 och 2 absolut avgörande och av största betydelse för de Bibliska författarnas förståelse av detta. Varför? Jo, för att både Jesus (Bibelns kärna och stjärna, för att prata med Luther) och Paulus (den kanske viktigaste aposteln under första århundradet) går tillbaka till dessa texter när de pratar om och utlägger Guds avsikt med mänsklig sexualitet (se Mrk 10:2-12 och Ef 5:31). De direkta ord som vi finner om ”män som ligger med män” och ”kvinnor som bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga”, är bara direkta följder av de första kristnas förståelse av helhetssynen på mänsklig sexualitet, som bottnar i skapelseberättelsen.
De två ord som har störst betydelse för den judiska och kristna förståelsen av mänsklig sexualitet är orden från 1 Mos 1:26-28 och 1 Mos 2:18-24. Tillåt mig att lotsa er igenom dessa båda.
1 Mos 1:26-28 – ”till man och kvinna”
”Gud sade: ’Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.’ Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ’Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!’”
Vad bidrar dessa ord med i debatten om Bibelns syn på mänsklig sexualitet? Jag kan se åtminstone tre viktiga punkter:
- Vers 27 ger oss en mycket stark koppling mellan att vara skapad ”till Guds avbild” och att vara skapade till ”man och kvinna”. Om människan ska ha sex så återspeglas Guds avbild endast i den komplementerande föreningen mellan man och kvinna. Det innebär inte att människan måste vara involverad i sexuella relationer för att återspegla Guds avbild. Vad det betyder är att det finns sätt att ha sex på som suddar ut den avbild som Gud har lagt ner i mänskligheten, och det finns sätt att ha sex på som förstärker den avbilden. Exempel på det förstnämnda skulle då vara sex med djur, sex med person av samma kön och äktenskapsbrott. Exempel på det senare skulle då vara – särskilt med tanke på Jesu förståelse av denna text (Mark 10:6-9) – en livslång, monogam förening med någon av det andra könet. Människan är skapad i två delar – man och kvinna – och det är först i förening som fullheten i Guds avbild blir synlig. Det finns både integritet och helhet som Guds avbild även utan sexuell förening. Men när människan engagerar sig i sexuell aktivitet, så gör hon det utifrån en ofullständig del som söker den andre för att bli hel. Om vi ignorerar det komplement som både man och kvinna utgör för varandra, så suddar vi också ut den Guds avbild som finns nedlagd i mänskligheten.
- En sådan komplementerande dimension förutsätter förmågan till fortplantning, även om författaren knappast menat att begränsa det komplementerande elementet enbart till detta. Det är värt att notera att Jesus verkar förstå skapelsen av man och kvinna i vers 27 inte enbart som grunden för fortplantningen utan också för den fulla föreningen av två parter till ”ett kött” (1 Mos 2:24).
- Berättelsen om hur Gud skapar människan i 1:26-31 understryker att det finns en kompatibilitet mellan könen. Det finns inget som tyder på någon ”manlig dominans”. Man och kvinna tillsammans utgör Guds avbild. Båda får uppdraget att ta hand om och råda över Guds skapelse.
1 Mos 2:18-24 – ”de skall bli ett kött”
”Herren Gud sade: ’ Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag skall göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like.’ Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem … Och mannen gav namn åt alla … Men åt mannen fanns ingen medhjälpare som var hans like. Då lät Herren Gud en tung sömn falla över mannen, och när han hade somnat tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och Herren Gud formade en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen och förde henne fram till honom. Mannen sade: ’Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta kvinna, ty av man har hon tagits.’ Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru och de skall bli ett kött. Och mannen och hans hustru var båda nakna utan att blygas för varandra.”
Vad är det egentligen som händer här? Det hebreiska ordet tsela, som vi översätter med revben, används inte om någon kroppsdel på övriga ställen i Bibeln. Istället används det för att beskriva ”sidan” av ett föremål på ett flertal ställen. Det är mycket intressant att läsa Rabbi Samuel Bar Nahmans tolkning av detta ögonblick i skapelseakten:
”När Gud skapade Adam, skapade han honom med ansikte åt båda hållen; därefter sågade han itu honom och gjorde två ryggar, en till varje ny person.” (Genesis Rabbah 8:1; Min översättning).
Bilden i den här delan av skapelseberättelsen verkar vara att det från början fanns en människa, sexuellt hel, som sedan delas i två delar som är sexuellt åtskilda från varandra. Äktenskapet skildras därför som en rekonstruktion av de två konstruerade delarna, en återförening av de två åtskilda personerna. Att bli ”ett kött” handlar därför inte enbart om intimitet, romantik, att bilda familj, eller att dela livet med en annan person i största allmänhet. Det inkluderar givetvis allt det det också, men det innebär så mycket mer, något så mycket djupare: Det handlar om att återförena man och kvinna till en sexuell helhet. Det är därför som det bara är denna sexuella förening som Bibelns författare förespråkar. Det ligger inbyggt i Guds skapelse att man och kvinna ska förenas. En sexpartner av samma kön kan aldrig bidra till denna återförening; kan aldrig bli detta saknade sexuella komplement, oavsett hur mycket han eller hon försöker.
Jesus hänvisar till Guds ursprungstanke
I bland annat Mark 10:2-12 svarar Jesus på en fråga om mänsklig sexualitet genom att hänvisa tillbaka till 1 Mos 1:27 och 1 Mos 2:24:
”Några fariséer som ville snärja honom kom fram till honom och frågade: ’Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru?’ Han svarade dem: ’Vad har Mose befallt er?’ De sade: ’Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev och skiljer sig.’ Då sade Jesus till dem: ’Därför att era hjärtan är så hårda gav han er den föreskriften. Men från skapelsens början ’gjorde Gud dem till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru och de två skall vara ett kött’ . Så är de inte längre två, utan ett kött. Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt.’”
Av dessa ord från Jesus kan följande punkter sägas:
- Jesus behandlar och ser på 1 Mos 1:27, och 2:24 som normativa när man ska definiera sexuellt samliv. Han håller det som skedde i skapelsens början som mycket viktigare än det som senare i historien har kommit att utformas på annat sätt – även det som finns nedskrivet i Mose lag och som Mose själv ska ha sagt. Det tillstånd som Mose skulle ha gett säger Jesus alltså beror på mänsklig hårdhet. Detta tillstånd sätts ur spel, med hänvisning till den mer stringenta sex-etik som kommet till uttryck i skapelseberättelsen. Jesus var så noga med att undervisa om sexuell renhet att han till och med sade att en man som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott (se parallell-texterna i Luk 16:18; Matt 5:32; jfr också 1 Kor 7:10-11).
- Även om frågan direkt handlade om äktenskap och skilsmässa förutsätter Jesus utan tvekan att det i ett äktenskap finns en man och en kvinna. Det är enbart en man och en kvinna som kan bli ”ett kött” genom en sexuell förening. Här är det återigen intressant att tänka på rabbinens utläggning om att Adam sågades itu, för att bilda två nya individer av en. Jesus verkar nämligen säga att det är på grund av denna två-delning (man och kvinna) som äktenskapet är instiftat. Han tar 1 Mos 1:27 som bakgrund och hoppar sedan direkt till ”Därför” i 2:24. Därför ska de bli ett kött. Varför? Jo, för att Gud skapade dem till man och kvinna, komplementerande sexuella varelser.
- Jesus menar därför att det är Gud som har instiftat (skapat) äktenskapet. Det är inte enbart en social konstruktion. Äktenskapet är en livslång förening mellan man och kvinna i syftet att forma en oupplöslig sexuell enhet och förening. Både skrifterna som Jesus citerar, tillsammans med alla hans åhörare vid detta tillfälle, tog för givet att de talade om föreningen mellan man och kvinna. Jesus instämmer och bekräftar detta.
- Det faktum att Jesus aldrig direkt pratar om homosexuella relationer ska inte få oss att tro att han godkänner sådana. I denna situation får han en direkt fråga om skilsmässa och svarar på den. Av hans svar kan vi dock dra fler nyttiga lärdomar för vårt tänkande kring mänsklig sexualitet. Om homosexuella relationer, eller samkönade äktenskap, vore en fråga som vid denna tiden var omtvistad så är jag säker på att Jesus hade adresserat den. Men varken hos judarna vid denna tid, eller i skrifterna, fanns någon sådan tanke – och därför behöver Jesus heller inte säga något direkt om det. Alla förutsade att Guds skapelsetanke var att man och kvinna skulle leva tillsammans. Något annat var otänkbart.
Givetvis kan mer sägas om detta, men jag nöjer mig med detta just nu. När vi talar om Bibelns helhetssyn på sexualitet kan vi aldrig komma ifrån dessa båda ord ifrån 1 Mosebok. Jesus själv visar oss med all tänkvärd tydlighet att det är dessa ord som ligger till grund för hur vi som kristna bör tänka och handla i frågan om mänsklig sexualitet.
efterkristus.nu 
Ok. Detta var lagen. Var är då evangelium? Hur ser du på de som inte kan eller vill leva efter detta? Har du bara domsord att dela? (Tror jag inte men ville spetsa till det lite)
Det är möjligt att man kan se detta som domsord. Jag gör det inte. Jag ser det som att Gud har skapat sin skapelse på ett visst sätt och det är den skapelsegivna ordningen som alla Bibelns författare omfattar i sin sexualetik. Evangeliet i detta sammanhang är som alltid annars – Gud som förlåter när vi människor erkänner vår synd, ber om förlåtelse och vänder om. Men även äktenskapet i sig själv blir givetvis ett evangelium i detta sammanhang.
Nu blev jag nyfiken!
Nyfiken på rabbinen.
Det väcker många tankar/funderingar, det om EN skapelse som delas i två.
(Som kvinna kan jag ju då t.ex. inte låta bli att fundera på vad det skulle göra för/”mot” de som hävdar mannens överhöghet pga att kvinnan skapades som nr 2, ur mannen ;) Det är dock ingen ”käpphäst” för mig.)
Ja, Eva, eller hur är det en spännande utläggning han har av denna berättelse? Det är då egentligen inte ”mannen” som skapas först utan ”människan” (Adam betyder ju människa, eller mänsklighet, på hebreiska). Det är först vid ”delningen” som de båda könen ”man och kvinna” uppstår. Jag tycker det är en mycket kittlande tanke. Då är det tydligt att ”mannen” inte skapades först. Men visst, ”problemet” är ju att Paulus utlägger detta och lägger vikt vid att mannen skapades först. Det är kanske lite förmätet att hävda sig över honom? :-)
Nej, vi kanske inte ska ”dissa” Paulus ;)
Men – jag har bra många ggr fått försvara varför jag inte är särskilt förtjust i den särskilda ”feministteologin”. Likaså att det inte bekymrar mig det minsta att Gud kallas ”Han”, ”Fader”, ”Herren” eller andra maskulina ord.
Jag lever mycket på 1Mos.1:27, ”…till sin avbild skapade Han dem…” och tänker att vi tillsammans bildar Guds avbild. Gud är ”varken eller och både ock”. De maskulina orden används för att det var enklast i en historisk kontext. (Skapad av människor… Jag håller på med en rak genomläsning av Bibeln o fascineras av hur ofta kvinnor har rent avgörande uppgifter som profetissor och liknande.)
Nu är jag ju kvinna då, och det tilltalar mig ju inte särskilt när vissa (män OCH kvinnor) ser kvinnor som ngn sorts ”andrasortering av det som kunde undvaras”. Därför är rabbinens ”idé” intressant – inte för att jag skulle vilja att den fick överta annan beskrivning, men för att den ger en extra tanke kring just man o kvinna tillsammans som ”komplett Gud” om du förstår hur jag tänker.
Bara för att få några saker klarlagda: anser Jonas Nordén att skapelseberättelsen i bibeln är den bokstavliga beskrivningen av världens tillkomst, eller tror han på Darwins evolutionslära, teorin om Big Bang et c? Det kan ju vara bra att få klarlagt i diskussionen om de andra frågorna som berörs i inlägget. Vidare undrar jag om Jonas Nordén anser att den som är homosexuell och fortsatt lever ut sin sexualitet, kommer att hamna i helvetet?
Hej Vivianne. Jag har svårt att se med anledning av mitt inlägg varför jag ska behöva stå till svars för om jag tror på skapelseberättelsen som bokstavlig beskrivning av världens tillkomst? Jag menar att oavsett vad man svarar på den frågan så kan det ju finnas god teologi och en beskrivning av Guds intention i berättelsen ändå, eller?
Men om du väldigt gärna vill veta så tror jag inte på Darwins evolutionslära, åtminstone inte teorin om makro-evolution. Big Bang-teorin är ju på många sätt väldigt överensstämmande med Bibelns beskrivning. Det förutsätter ju att universum har en startpunkt, vilket jag håller med om. Men teorin som helhet, som bygger på att världen skapades ”från ingenting” kan jag ju som Guds-troende inte hålla med om. Jag är övertygad om att det är Gud som skapat världen; att han är den intelligente designern bakom allting. Sedan är jag inte särskilt intresserad i exakt hur det har gått till. Bibeln ger en version, den kan mycket väl stämma eftersom för Gud är ingenting omöjligt.
Sedan undrar du om jag anser att en homosexuell person som fortsatt lever ut sin sexualitet kommer hamna i helvetet. Det är en mycket svår fråga för mig att ge ett direkt svar på. Den avgörande utgången av våra liv ligger enbart i Guds hand. Men jag kan konstatera att vi alla förtjänar att gå under, på grund av vår synd och bortvändhet från Gud. Det finns ingen – ingen! – som på grund av egna meriter förtjänar något annat. Men Gud erbjuder oss en räddning, som bygger på tro, omvändelse, bekännelse och hans nåd. Den räddningen finns tillgänglig för alla, men då behöver vi vända om från vår synd. Eftersom Bibelns författare räknar upp utlevd homosexualitet som en sådan synd så verkar det vara på det viset. Vill man inte vända om från det så kan jag inte, med gott samvete, säga något annat. Då skulle jag sätta mig över Bibelns (Guds) ord och det tänker jag aldrig göra.
Hej igen! Jag anser nog att ett klarläggande i dessa frågor var på sin plats. Det kan ju förklara varför man har de åsikter man har. Jag tackar för svaren.