Ideologen, den sociale och maktmänniskan

Postat: 5 november, 2014 av Martin Alexandersson i Församling
Etiketter:

Magnus Utvik skriver i sin bok ”Min Gud vad Stalin” om sin erfarenhet i en vänsterextremistisk rörelse. Han hävdar att det i varje sammanhang finns tre typer av människor. Först är det den ideologiskt drivna, sedan är det gruppen som är med av sociala själ och den tredje gruppen är de som är med för att få makt. Jag tror han har helt rätt och att dessa tre grupper finns i varje församling. Frågan är – hur hanterar vi det?

Den första gruppen är den som delar och hänger sig åt t.ex. församlingens vision, att göra människor till lärjungar eller har en längtan att låta andra få höra om Jesus. Det är uppdraget som är det viktiga.

Den andra gruppen är med av sociala skäl. Svaren kan t.ex. vara ”här får jag vara mig själv”, ”mina vänner är här” eller ”jag har inget att göra hemma så jag är här istället”. Självklart ska dessa människor vara välkomna i en församling, men de behöver också hjälpas att gå från socialt överlåten till att bli ideologiskt överlåten. Med andra ord: de behöver få en egen relation till Jesus så att de inte är beroende av att deras vänner kommer, utan att det finns en egen kristen tro som bär. På samma sätt ska vi inte nöja oss med att människor trivs i kyrkan utan hjälpa dem vidare in i djupare gemenskap med församlingen och Jesus. Vi behöver också vara försiktiga så att vi inte tror att allas väg in i en församling är genom ”den sociala gruppen”. En del har inget intresse att ”få vara sig själv” eftersom de är det i alla andra sammanhang. Varför gå till kyrkan och vara något som jag är hemma, i skolan och på fotbollsträningen? För den personen är det kanske snarare det ideologiska som är intressant: få en relation till Jesus, få bli förlåten eller få svar på meningen med livet.

Den tredje gruppen är den svåraste. Maktmänniskan. Hon är alltid välkommen för hon vill engagera sig. Hon är efterlängtad eftersom hon är framåt. Hon är behövd eftersom hon har ledaregenskaper. Därför har vi så svårt att värja oss. I de flesta fall är vi så glada att någon vill engagera sig, har idéer och är villiga att gå in i ledaruppdrag att vi inte anar att något inte står rätt till. Vi ser inte att bakom dessa fina attityder finns det en människa som vill ha makt och inflytande. Jag tror att vi alla har mött på maktmänniskan. En del av oss har gjort det i församlingen andra i något annat sammanhang. Hur avslöjar man personen och håller den borta från ledarskap? Jag har inget universellt svar, men några enkla kontrollfrågor att börja med är: Är personen villig att tjäna i uppgifter som inte syns? Är hon intresserad av att lyfta fram andra och låta dem växa? Är personen ödmjuk?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s