Trosbekännelsen, del 5

Postat: 1 augusti, 2014 av Jonas Nordén i Lärjungaskap, Ledarskap, Reflektioner
Etiketter:,

I denna sista del fokuserar vi på den så omdiskuterade frasen om Jesus, att han var ”avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria”. Denna del av trosbekännelsen är förstås extra laddad och intressant för oss i Sverige i dessa tider. Det är en del av vår bekännelse som både före detta och blivande ärkebiskopar har haft väldiga problem med att bekänna rakt av.

Och visst, vi måste erkänna att det finns en hel del med berättelsen om Jesu jungfrufödsel som kan vara en aning svårsmält. Tro vi verkligen att en ängel uppenbarade sig för en liten tonårsflicka i en liten by i utkanten av Israel och att hon sen blev gravid utan att ha haft sex med någon man och att hon reste till en annan ännu mindre by och spenderade natten i ett stall där hon födde sitt barn som sen visade sig vara världens frälsare? Jag menar, hur korkat låter det inte?

Är det verkligen sant?

Ja, det enda vi har att utgå ifrån gällande detta är vårt historiska material. Och vi kan konstatera tre saker utifrån det.

För det första är det profeterat om just en sådan händelse i Gamla Testamentet flera hundra år före det hände.

För det andra finns det ingen tid i vår kyrkohistoria där kyrkan INTE har trott på och bekänt jungfrufödelsen. Det fanns en tidig judisk-kristen sekt som kallades Ebioniter som motsatte sig tanken på jungfrufödelsen, eftersom de inte trodde att Jesus var gudomlig. Men annars är vittnesbördet om detta samstämmigt fram till våra egna västerländska dagar. Och frågan är: Hur kan en sådan befängd idé bli en del av kyrkans bekännelse om den inte skulle vara byggd på fakta?

För det tredje så är det en styrka att vi kan datera våra fyra evangeliers ursprung till så tidigt som mellan 45-90 e.Kr. Alla de otroliga berättelser och händelser som finns nedtecknade där kunde ju då med lätthet verifieras av personer som hade varit med om dem som fortfarande var i livet. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med tid mellan själva händelsen och nedtecknandet av den för att olika myter skulle hinna utvecklas. Så är ju däremot fallet med t.ex. myten om Buddas födelse, som tillkom först mellan 500-1000 år senare.

Men då återstår kanske ändå frågan: Är det verkligen nödvändigt för oss moderna människor av idag att tro på detta? Är det avgörande? Jag skulle kunna formulera frågan annorlunda: Varför skulle vi inte tro på det? Finns det något som är omöjligt för Gud? Personligen tror jag att denna bekännelse är av stor betydelse, och tillåt mig förklara varför. Det är inte bara fundamentalt för vår kristna tro, utan också för vårt andliga välbefinnande att detta är sant.

Varför är jungfrufödelsen absolut nödvändig?

För det första; För att vara ett tecken. Profeten Jesaja skriver: ”Herren själv skall ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel” (Jes 7:14). Redan i 1 Mos 3 lovar Gud att ”kvinnans avkomma skall krossa ormens huvud”. Är det bara kvinnans avkomma som ska göra detta? Inte mannens? Överallt annars i Gamla testamentet betonas det mer vem som är mannens avkomma.

Hur skulle det vara om Jesus inte blev född av en jungfru, utan föddes på samma sätt som alla andra? Hur skulle vi då kunna veta och vara säkra på att han var den utlovade, utvalde Messias? Gud vill inte att vi ska vandra omkring i mörker och osäkerhet, han vill att vi ska veta, han vill att vi ska känna honom. Om inte jungfrufödelsen ägt rum skulle vi fortfarande vandra omkring i osäkerhet. Nu kan vi veta! Medan många verkar se jungfrufödelsen som en stor anledning till att INTE tro på Jesus, så skulle jag själv inte kunna tro på Jesus UTAN jungfrufödelsen. Det är den händelse som utskiljer Jesus bland alla andra historiska personer. Det gör honom unik.

Den kände amerikanske TV-personligheten Larry King fick en gång frågan om vem av världens alla historiska icke-levande personer han skulle vilja intervjuat. Han svarade att han skulle velat intervjua Jesus Kristus. ‘Och vad skulle du frågat honom?’ ‘Jag skulle frågat honom om han verkligen var född av en jungfru’ Svaret på den frågan skulle ha definierat hela historien för mig.’ Med andra ord. Larry King skulle se detta som det stora beviset på Jesu gudomlighet och det yttersta beviset för historiciteten i hans mirakler, död och uppståndelse. Det är ett tecken!

För det andra; För vår frälsning. Anledningen till varför Jesus behövde vara född av en jungfru var att han inte kom enbart för att vara en profet, en lärare eller en ledare – utan en frälsare. Namnet som ängeln säger till Josef att ge barnet var Jesus. Varför? Jo, för att han ska ”frälsa sitt folk från deras synder” (Matt 1:21). Jesus betyder enkelt: ”Herren räddar” ”Herren frälser”.

Bibeln lär oss ända från 1 Mos 3 att människans huvudproblem är att vi är åtskilda från Gud på grund av vår synd och vårt uppror. Det är anledningen till att vi ständigt och jämt säker efter tillfredsställelse, syfte, mål, mening, fullhet och frid – på alla möjliga ställen, på alla möjliga sätt. Människan står skyldig inför Gud som en lagöverträdare och kommer ofrånkomligt att bli straffad för det hon gjort, om inte … hon på något mirakulöst sätt blir räddad.

Jesus är denna mirakulösa räddare. För att Jesus skulle kunna vara kvalificerad som en verklig Frälsare, och kunna befria oss från vår synd och föra oss tillbaka till Gud, så var det två saker som behövde vara sant:

1. Han behövde vara fullt ut människa – eftersom det är människan som fullt ut är skyldig. Han var tvungen att bli ett med människosläktet, och på så sätt representera oss på samma sätt som Adam representerade oss vid historiens början. Han var tvungen att bli och vara sann människa – och det var han! Maria blev gravid, han var ett foster, föddes som ett spädbarn, växte upp och blev en man.

Men det räckte inte att han bara var människa. Han behövde vara en perfekt, syndfri människa, annars skulle han också ha blivit fördömd och straffad precis som oss. Ängeln som kommer till Maria säger att ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds son” (Luk 1:35). Alla offerlamm i den gammaltestamentliga berättelsen skulle vara felfria, utan skavanker. Varför? Jo, för att vartenda ett av dem skulle vara förebilder av det syndfria och perfekta offret utfört av Jesus själv.  Om Jesus inte hade varit fri från synd skulle han inte ha kunnat bära all världens synd. Då hade han varit ockuperad av sin egen. Och för att han skulle kunna vara syndfri, var det omöjligt för honom att bli född på naturlig väg. För om han hade varit det så skulle Adams natur, Adams synd, Adams bortvändhet från Gud ha blivit överförd på honom. Så är fallet för alla människor födda sedan syndafallet. Paulus skriver:

”Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat” (Rom 5:12).

Varenda människa är ”född i synd”. Vi har syndat i Adams natur och vi blir fördömda genom Adams natur. Men Jesus stod utanför detta, eftersom han var avlad genom helig Ande och född av en jungfru.

2. Han behövde vara fullt ut Gud – eftersom det bara är Gud själv som kan ta på sig all världens synd och uthärda det straff och den vrede som kommer från Gud. Detta är precis vad Jesus gjorde när han dog på korset: ”Kristus Jesus har friköpt dem. Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod. I en tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet; att han själv är rättfärdig, när han förklarar en rättfärdig som tror på Jesus” (Rom 3:24-26).

Vi kan jämföra situationen när Gandalf står ensam och möter Balrogen i Sagan om Ringen. Han vänder sig mot sina resekamrater och ropar ”Fly, you fools” Fly, era dårar. Detta är för svårt och för stort för någon enda av er. Detta är vårt evangelium: Vi är så syndfulla, desperata och hjälplösa att ingenting annat än att Gud själv fick bli människa och dö, ta straffet i vårt ställe, skulle någonsin kunna hjälpa oss och göra vår relation med Gud hel igen. Och i denna övernaturliga befruktning har vi den perfekta föreningen av två naturer: en mänsklig moder och en gudomlig Fader. Och så föds en perfekt medlare mellan Gud och människan.

Bekännelsen av Jesus som Kristus, som Guds enfödde son, som vår Herre, som avlad av helig Ande, som född av jungfru Maria – är inget tillval, ingen överkurs, inget ihopdiktat. Det är grunden för vår tro, det är sanningen om vem han är. Det är avgörande för vårt liv som kristna – i den här världen och i den kommande.

 

Annonser
kommentarer
  1. kyrkis skriver:

    En god sammanställning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s