Nya testamentet – historia eller nutid? – del II: breven

Postat: 29 augusti, 2013 av olofedsinger i Bibeln, Gåvor & Tjänster, Lärjungaskap
Etiketter:, , , ,

Det är inte bara kring evangelierna som frågan om historia eller nutid kan vara brännande. Även kring Nya testamentets brev finns samma frågeställning. Och nu tänker jag inte främst på den utmaning som ligger i att breven är skrivna i en specifik historisk situation, och att det därför kan uppstå gråzoner kring vad som är generellt tillämpligt och vad som bara var relevant där och då. I stället tänker jag på det andliga kraftfält som apostlarna var verksamma i: är detta att betrakta som unikt, och enbart knutet till den första kristna tiden – eller kan det vara tillämpbart även i dag?

Jag inser att jag för vissa kanske talar i gåtor. Men för att vara konkret: Ska den andliga auktoritet som exempelvis aposteln Paulus utövar ses som exklusivt knuten till hans unika typ av apostoliska tjänst, eller kan man tänka sig att motsvarande auktoritet kan vara förknippad även med dagens apostlar (och andra tjänster)?

Eller för att ta ytterligare ett exempel: Är det som händer med Ananias och Safira – när de faller döda ner i församlingen efter att ha försökt lura både Gud och människor – något som skulle kunna hända även i dag? (Se Apg 5.) Eller var det enbart möjligt under den första, apostoliska tiden?

I mitt förra inlägg fokuserade jag på de manifestationer av Guds undergörande kraft som evangelierna vittnar om, och som jag personligen är övertygad om är lika relevanta för den kristna kyrkan i dag. Jag avfärdade därmed hypotesen att det ”bara” var för att Jesus var Guds son som han kunde utföra sina under och tecken; i stället tror jag att det var den helige Andes smörjelse över Kristus (grekiska för ”den Smorde”) som gav honom förmågan att utföra mirakler – något som därmed är möjligt även för oss som i dag har blivit smorda med samme Ande.

I detta inlägg vill jag ge en delvis annan infallsvinkel på precis samma frågeställning: var de första apostlarnas auktoritet något unikt också utöver det uppenbara: att de skrifter som vissa av dem har lämnat efter sig har en unik ställning som Guds ord?

Personligen vill jag på denna fråga svara: nej. Jag tror att den tidiga kyrkan levde i en typ av väckelseskeende som gjorde att ”hinnan” mellan himmel och jord var tunnare än vi för det mesta har blivit vana vid att den är i Sverige i dag. Man rörde sig inne i ”det heliga” på ett sätt som man har gjort under de flesta av kyrkohistoriens väckelser, men som majoriteten av dagens västerländska kristna inte har så mycket erfarenhet av. Därmed var det också en större ”tyngd” i de apostoliska tjänster som var verksamma. Det var också ett större allvar när man gjorde uppror mot den helige Ande – något som Ananias och Safira är ett talande exempel på.

Men i övrigt tror jag faktiskt att allt som vi kan läsa om i Nya testamentets brev är inom räckhåll för den kristna kyrkan i alla tider. Detta gäller även de manifestationer av Guds dömande kraft som vi kan läsa om i Paulus brev. Alltså ställen som när aposteln uttalar en förbannelse över irrlärarna i Galatien (Gal 1:8f), eller när han skriver till korinthierna att hans egen och församlingsmedlemmarnas ”ande med vår Herre Jesu makt förts samman, för att överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag” (1 Kor 5:4-5).

I kommentarer till dessa och liknande texter har jag flera gånger stött på påståenden i stil med att ”detta var en unik myndighet som Paulus hade i egenskap av apostel”. Underförstått: sådana apostlar finns inte i kristenheten i dag. Men personligen tror jag alltså inte att det är så enkelt. Paulus hade naturligtvis en unik apostolisk auktoritet (jag återkommer till det i mitt tredje och sista inlägg). Men jag vidhåller min tes att inget som vi läser om i Nya testamentet är tänkt att fungera enbart som en historielektion i ”hur Gud verkade på den tiden”.

Tvärtom tror jag allt som står i denna del av Bibeln är något även för oss i dag att sträcka oss mot. Sen är det förstås upp till Herren själv att avgöra när han vill bekräfta våra böner med sin förunderliga, himmelska kraft.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s