Ska en kristen vara rättvis?

Postat: 3 juli, 2013 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap
Etiketter:

Det spontana svaret är: Ja – självklart ska en kristen vara rättvis! Och i vissa lägen är det absolut så. Men i vissa lägen tror jag inte en kristen över huvud taget skall vara rättvis. Innan vi börjar så tänker jag att vi behöver någon form av definition. Jag är medveten om att nedanstående inte är en heltäckande definition, men tror att den duger för det här syftet.

Rättvisa handlar dels om att människor behandlas på samma sätt. En rättvis domare dömer en kvinna och en man till samma straff för samma brott. Det handlar också om att man är konsekvent: en rättvis fotbollsdomare kan inte ge frispark för en förseelse som de andra kommer undan med. Rättvisa handlar också om att ett brott måste få konsekvenser. Brottsoffret får rättvisa när förövaren döms. Mycket av rättvisa handlar också om att dela lika. Till exempel får två personer som rättvist delar på en pizza, en halva var. Sedan finns det vissa parametrar som egentligen är orättvisa men som gör att resultatet blir rättvist. Handikappsystemet i golf är ett exempel på det, där den sämre spelaren får slå mer slag än den duktige för att det ska kunna bli rättvist. På samma sätt kan ett rättvist sätt att dela på pizzan vara att en får 1/3 och den andre 2/3 för att den förste personen inte var så hungrig.

Självklart ska därför en kristen vara rättvis som domare (både i rätten och på en fotbollsplan). Allt annat vore ohederligt och obibliskt!

Men det finns andra områden där vi som kristna är kallade att vara allt annat än rättvisa. Ett område handlar om att hjälpa människor i nöd. Ett lysande exempel på denna attityd är i 3 Mos 19:9f. när Gud ger judarna instruktioner för skörden:

När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård, inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.

Gud säger alltså till bonden att ”det du har gjort på din åker, med ditt arbete skall någon annan som inte har jobbat få del av”. Det är långt ifrån rättvist, snarare väldigt orättvist! Det Gud kallar oss till är alltså inte att vara rättvisa utan att snarare att visa barmhärtighet. På samma sätt är uppmaningen att ge till behövande väldigt orättvis: ”Pengarna jag har fått för att jag har arbetat hårt ska jag ge till någon annan som inte alls har arbetet”. Rättvist är det inte. Men barmhärtigt.

Ett annat område där man kan fundera över hur rättvis man ska vara som kristen är huruvida överträdelser ska få konsekvenser? Även om jag tror att det måste vara så i ett samhälle så kan jag fundera på huruvida jag ska applicera det? Om någon cyklar på mig när jag är ute och går och ber mig om förlåtelse: är det då nödvändigt att hans brott (vårdslöshet i trafik) ska polisanmälas och han ska få böter? Genom att inte göra det så låter jag ju inte ”rättvisan” få sin gång – men jag låter istället förlåtelse råda. Jesus uppmanar oss till en del handlingar som inte är direkt rättvisa. Till exempel:

Matt 5:23f. ”Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom.”

Om någon är arg på dig så ska alltså du gå och se till att ni blir sams innan du kan komma med din gåva till Gud. Inte särskilt rättvist när det är den andra som är den ”skyldige”.

Matt 5:44 ”be för dem som förföljer er”.

En mycket utmanande uppmaning – men inte särskilt rättvis. Kontentan blir att det knappast är rättvisa som jag som kristen i alla sammanhang ska sträva efter – utan snarare barmhärtighet och förlåtelse.

 

Frågan kanske väcks om Gud då är rättvis?  

Ja och nej tror jag det bästa svaret är. Det finns många bibelord där det står att Gud är en rättvis domare. Men mycket av det han gör är helt orättvist. Till exempel att sända sin son för vår skull är inte särskilt rättvist. Vi som människor borde i rättvisans namn få ta våra egna konsekvenser av våra egna överträdelser. Jesus berättar också en liknelse om Guds ”orättvisa” sida: Matt 20:1-15

Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagspenning på en denar och sände i väg dem till vingården. Vid tredje timmen gick han ut igen och fick se några andra stå sysslolösa på torget. Till dem sade han: ’Gå bort till vingården, ni också. Jag skall ge er skäligt betalt.’ Och de gav sig dit. Sedan gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: ’Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?’ De svarade: ’Därför att ingen har lejt oss.’ Då sade han: ’Gå bort till vingården, ni också.’ På kvällen sade vingårdens ägare till förmannen: ’Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.’ De som hade lejts vid elfte timmen kom fram och fick en denar var. När sedan de första steg fram trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också. Då protesterade de och sade till ägaren: ’De där som kom sist har bara hållit på en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit hela dagen i solhettan.’ Då sade han till en av dem: ’Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Vi kom ju överens om en denar, ta nu vad du skall ha, och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som du fick. Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?

Här tycker alltså mannen att det inte var rättvist eftersom de fick samma lön – trots olika arbete. Så attityden från Gud är snarare barmhärtighet än rättvisa.

Slutsatsen blir alltså att ibland ska en kristen vara rättvis och ibland inte alls – men de gånger som vi inte skall vara rättvisa är det ju kallelsen att vara ännu mer generös eller tillmötesgående än vad en rättvis attityd hade inneburit.

 

kommentarer
  1. Johan Landström skriver:

    Bra text! Men när det gäller att ge till behövande så ser jag det på många sätt som en rättvisehandling också. I många fall jobbar ju de behövande i andra länder mycket mer än jag och tjänar ändå mycket mycket mindre. Vi köper varor för underpris. Att skänka pengar blir ett sätt att betala för sig. Men absolut, vi ska inte bara ge till de som förtjänar det utan även av barmhärtighet till de som inte gör det.

  2. Jens G skriver:

    ”Vad Du vill är helighet,
    men Du är barmhärtighet”

    PS. Bra skrivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s