Bortförklaringarnas mästare

Postat: 7 juni, 2013 av Martin Alexandersson i Lärjungaskap
Etiketter:, , ,

Jag satt idag och lyssnade på en predikan och insåg hur lätt vi kristna kommer med bortförklaringar när det gäller varför Guds löften och gåvor inte skulle vara tillämpliga idag. Den ena typen av argument är de som vill underkänna Jesu under och det gör ju självklart att det inte är något att inspireras av idag. Inom viss teologi vill man hävda att det som står inte har hänt (eller iaf inte hänt på de sätt som vi tror) och bland de mest fantastiska teorier jag har stött på (av professionella forskare) är:

-När Jesus och Petrus går på vattnet (Matt 14:26-30) så har de tidigare under dagen varit där och byggt en undervattensbrygga som de gick på så att det såg ut som om de gick på vattnet. Petrus var dock sjuk och visste inte riktigt var bryggan låg och det var därför som han halkade av och ner i vattnet.

– 12 killar hittar en ny svamp som de provar att röka som de kallar Jesus och i sina gemensamma hallucinationer upplever de konstiga händelser som de sedan skriver ner som evangelierna.

Det här var så primitiva, lågstående människor så de trodde att folk blev helade, uppstod från de döda och gick på vatten för att de var analfabeter och troligtvis obegåvade.

Den andra typen av argument tror på det som står i Bibeln, men hittar argument för varför det inte är något som gäller i Sverige idag. Det kan vara:

Det var då de. Vissa saker funkade då, men Gud slutade att bota sjuka, kalla apostlar eller använda sig av andens gåvor vid någon specifik tid. När denna dag inträffade vet ingen och varför Gud plötsligt drog tillbaka sin kraft och sina gåvor är också höljt i dunkel – men att det har skett är säkert. Det stämde då, men inte nu.

Det var för att de hade sett Jesus. Lärjungarna kunde be för sjuka för att de hade sett Jesus och hade jag också sett Jesus hade jag också bett för sjuka.

Det är för att det är Afrika. Vi hör om fantastiska saker som Gud gör i andra delar av världen, men vi avfärdar att det skulle kunna ske här. Tesen är ungefär ”Guds allmakt och kraft funkar bra i Moçambique, men räcker inte till Sverige”

Svensk kristenhet är så avfällig. Alla andra kristna är så förvärldsligade så det gör att det inte är någon idé att jag ber.

Jag tror att vi lite till mans tänker i någon av ovanstående banor och resultatet är detsamma – vi väljer att inte bjuda in Gud och hans kraft i olika situationer. Vi kommer med bortförklaringar och argument för varför vi inte ska be och sedan är vi besvikna på Gud för att inget händer. Jag tror det är i huvudsak två orsaker till att vi gör detta. Det första är att så länge vi bortförklarar och inte ber och bjuder in Guds rike – så kan vi inte heller bli besvikna. Så länge vi inte ber och bjuder in Guds rike – så är det heller ingen risk att vi tappar kontrollen. För det andra så vet den Onde att när vi börjar tro på Guds löften och bjuder in Hans kraft så får han problem. Och det är därför han hjälper oss med alla möjliga bortförklaringar och teorier om underjordiska bryggor och om lågutbildade israeler. Slutsatsen och uppdraget till oss måste vara att helt enkelt sluta bortförklara och börja tro istället. Och enda sättet till det är ju att våga lite på Gud och hans löften.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s