En sista (?) kommentar i GT-debatten

Postat: 19 mars, 2013 av olofedsinger i Bibeln

Tidningen Dagen har nu sammanställt alla inlägg i den så kallade GT-debatten på sin ”Åsikt”-sida. I det sista inlägget kommer ”70-årig pingstsyster” med en slutreplik, där hon än en gång lyfter fram några av de texter som jag inte har haft möjlighet att kommentera i mina tidigare inlägg. I kommentarsfältet har jag därför valt att beröra frågan om israeliternas behandling av kvinnliga krigsfångar. Om du är intresserad kan du läsa texten här:

Kära pingstsyster! Det är bra att du vill fortsätta att vittna om att Gud är god och att vi får nalkas honom som vår gode Far. Precis samma sak gäller för mig! Var skulle vi vara utan Bibelns uppenbarelse om den älskande Fadern och om Jesus som är beredd att själv träda in och dö i vårt ställe?

Som jag har påtalat i mina tidigare insändare har det varit frustrerande att föra detta samtal på en debattsida med så begränsat utrymme att skriva. När du nu än en gång lyfter fram en av de texter jag inte hade möjlighet att prioritera i mina försök till svar, skulle jag här bara vilja dela några korta reflektioner.

Jag är helt överens med dig om att det inte kan vara Guds A-plan att människor (vare sig män eller kvinnor) behandlas på det sätt som fångar både i dag och för 3000 år sedan behandlas i samband med krig. När det gäller just det gamla Israel finner jag dock viss tröst i att kvinnliga krigsfångar hade betydligt större rättigheter än de skulle ha haft hos de omkringliggande folken. Se lagarna för detta i 5 Moseboken 21:10-14. Det faktum att kvinnorna ingick i ”krigsbytet” betyder alltså inte att de fick behandlas hursomhelst. Sen ska vi också komma ihåg att det på denna tid inte var någon kvinna som fick välja sin man – föräldrarna gjorde detta val. Ingen tröst i sig, kanske, men ändå en förklaring till den historiska situation som vi här rör oss i.

Rent generellt reagerar vi ju i dag – och med rätta – på att GT innehåller regler för sedvänjor som vi normalt inte skulle önska fanns över huvud taget. Till exempel slaveri. Men någonstans är det ju ändå bättre att det i Israel fanns lagar till skydd både för slavar och krigsfångar, jämfört med att (som hos grannfolken) ha kvar dessa institutioner utan att tillerkänna människorna några som helst rättigheter. Inte ens i NT upphävs ju slaveriet definitivt. Däremot fylls det med ett så radikalt annorlunda innehåll, byggt på respekt för varje människas inneboende värde, att det i längden var omöjligt att behålla i sin gamla form. Ett fantastiskt uttryck för evangeliets inneboende kraft!

Jag brukar ibland tänka på parallellen till GT:s lagar om fristäder. Här talas det om städer som man kunde fly till om man av misstag hade tagit livet av en annan människa. Syftet var att man skulle skyddas från den blodshämnd som annars skulle bli följden i den rådande hederskulturen. Här kunde man ju tänka sig att Gud i stället skulle ha sagt att ”ni får inte hämnas på någon som av misstag har dödat en av era släktningar”. Och i en mening gör han ju också det. Men Gud är också krass realist, i det att han vet att vi människor inte alltid gör det som är hans vilja … och därför insatte han systemet med fristäder.

Sammantaget har alltså inte heller jag något behov av att försvara alla detaljer i de gamla israeliternas agerande. Det är inte heller detta jag har haft för avsikt att göra i mina tidigare inlägg. I stället är det de mer övergripande frågorna kring Guds handlande jag har velat fokusera på.

Allt gott önskar jag dig och andra som varit delaktiga i samtalet!

PS. En intressant fördjupning på samma tema kan läsas hos min bloggkollega Björkbloggen här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s