Underordning efter Guds vilja del IV: Andligt beskydd

Postat: 5 oktober, 2012 av olofedsinger i Lärjungaskap, Ledarskap

En sista viktig dimension av denna bibliska undervisning handlar om det andliga beskydd som finns inbyggt i att underordna sig sina ledare. Att stå under ett av Gud kallat ledarskap innebär helt enkelt att vi får åtnjuta åtminstone tre olika typer av beskydd:

• Vi kan vara trygga i att den som av Gud har blivit kallad till ett visst ledaruppdrag också kommer att bli använd och ledd av Herren när han/hon fungerar i sin roll.

• Vi kan vara trygga i att det finns en tydlig ansvarsstruktur, som vi genom vår underordning bekräftar och därmed upprätthåller.

• Vi kan vara trygga i att ledarskapet generellt är de som tar de första och största smällarna i den andliga kampen – något som vi själva därför slipper att drabbas av.

Än en gång: detta betyder inte att vi inte får uttrycka några avvikande meningar i relation till vårt ledarskap. Inte ens den store aposteln Petrus var utan klander (se Gal 2:11-14)! Som vi tidigare har varit inne på är det bland annat svårigheten att läsa av varje ny situation på egen hand som gör att kristet ledarskap behöver utövas i form av team. I många sammanhang är det bland annat denna funktion som fylls genom den demokratiska processen. Men vårt grundläggande ansvar i relation till våra ledare tror jag ändå är:

• Att be för dem (jfr Ef 6:19-20).

• Att tala väl om dem (jfr 1 Tim 5:19).

• Att tyda och tolka deras beteende till det bästa.

• Att inte lyssna till eller sprida rykten om dem.

• Att, om vi har frågor eller om vi får något otalt med dem, ta upp detta med dem i enrum (jfr Matt 18:15).

Bibeln är full av förmaningar mot att frångå dessa principer för våra relationer inom den kristna församlingen. Flera gånger kan vi också läsa om att apostlarna vädjar om sina läsares förböner. Lika ofta talar de om betydelsen av enhet och att tala väl om varandra inom gemenskapen. [V]ar alla ett i själ och sinne”, skriver Petrus, ”visa medkänsla, älska bröderna, var barmhärtiga och ödmjuka. Löna inte ont med ont eller skymf med skymf. Tvärtom skall ni välsigna, eftersom ni är kallade att ärva välsignelse” (1 Pet 3:8-9).

I den församling där jag själv finns med i ledarskapet har vi varit väldigt noga med att hela tiden ”välsigna uppåt”. Konkret yttrar sig detta i att vi i våra gudstjänster ber både för vår kyrkoherde och vår biskop. Vi har också valt att hedra dessa personer genom att rådfråga dem i frågor som utifrån den kyrkliga strukturen ligger på deras ansvar. Detta trots att vi som EFS-förening har ett självständigt förhållande till Svenska kyrkan, som innebär att vi har vår egen styrelse och inte tar emot direktiv från något kyrkoråd.

Vad allt detta bottnar i är den kallelse till underordning som vi finner i Nya testamentet, och som jag tror att vi har all anledning att ta till oss även i dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s