Tredje budet: Tänk på vilodagen!

Postat: 6 juni, 2012 av Jonas Nordén i Bibeln, Lärjungaskap
Etiketter:,

Vi har av Gud fått en särskild dag som ska vara vår vilodag (sabbatsdag). Redan när Gud skapade världen visade han själv mönstret för denna cykel av arbete och vila, när han själv vilade från allt sitt verk på den sjunde dagen.

Denna sabbatsdag blev sedan en del i förbundet mellan Gud och Israels folk, ett av de tecken som skulle visa att folket tillhörde Herren. Men den var alltså instiftad redan tidigare och därför kan vi säga att den är giltig för alla människor som är skapade av Gud – också idag.

De detaljerade föreskrifterna som finns i Bibeln om hur man skulle fira sabbaten och vad man fick göra och inte göra då gällde därför enbart judarna, som var de som ingått förbundet med Herren. Det gäller också frågan om vilken dag i veckan som skulle vara vilodagen. Allt sådant hör till det tillfälliga, som vi inte är bundna till. Därför var det inga problem för den unga kyrkan att gå över från lördag till söndag och fira den som en vilodag – den dag då Herren Jesus Kristus uppstod från de döda och även den dag då hans helige Ande utgjöts över församlingen.

Men att en dag i veckan bör hållas helig och vara avsatt för vila, det är Guds bestämda tanke och befallning, som står fast intill tidens slut. Det kan vara till fördel att se på vilodagen som en gåva snarare än som ett måste. Vi har en Skapare som själv behövde vila och som skapade till hans avbild vet han nog väldigt väl hur mycket även vi behöver det.

Men det finns också en annan orsak till att Herren har gett oss en sådan dag. När vi söker svaret till det så får vi möjlighet att blicka in i ett omätligt djup av Guds kärlek, godhet och trohet gentemot oss människor. Ja, vi får se in i hans eviga frälsningsplan. Människan var skapad för evigheten, hon är i grunden en evighetsvarelse. ”Vårt hemland är himlen”, skriver Paulus (i Fil 3:20) , och här på jorden ska vi fostras för detta liv. Därför har Gud avskilt en viss tid, en särskild dag i veckan, då vi människor skulle få möjlighet att beredas för detta evighetsliv. ”Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag” (1 Mos 2:3), och den dagen innebär en kallelse för Guds folk att bereda sig för livet hemma hos Gud.

Livet i Gud och livet med Gud är et evigt liv som i himlen ska fortsätta och fullkomnas. Det livet kan vi inte leva här, om våra tankar och vårt sinne blir fast i det jordiska. Därför har Gud avskilt vilodagen, för att vi då på ett särskilt sätt skulle få tillfälle att förnyas i vår gemenskap med honom. Detta är givetvis möjligt varje dag, men Gud har gett oss en särskild dag för att påminna oss om detta.

Vilodagen är därför Guds barns evighetsdagar på jorden, som Carl-Olof Rosenius uttrycker det. Vilodagen kan bli både en förberedelse, en försmak och en en förebild för det eviga livet. Det visar bland annat författaren till Hebréerbrevet som skriver: ”Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta” (Hebr 4:9). Det finns alltså ett direkt samband mellan vilodagarna här på jorden och den stora, eviga vilodagen i himlen!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s