Församlingens profetiska uppdrag

Postat: 15 januari, 2012 av Jonas Nordén i Bibeln, Församling, Lärjungaskap
Etiketter:, , ,

Det finns en grundtanke för det kristna livet, och för hela Guds folk, som går rakt igenom hela Bibelns undervisning. Det är den som Petrus sammanfattande ger oss i sitt första brev: ”Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det står ju skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig.”

Helig – vad betyder det? Jo, det kan enkelt översättas med avskild. Avskild från orenhet, synd och ondska. Gud är alltigenom helig och han har utvalt ett folk till att vara heliga. Avskilda – från vad då? Jo, från den här världens sätt att leva, tänka, handla och prioritera. Jesus själv säger: ”Med er är det annorlunda…” Fritt tolkat och utlagt: Ni vet hur världen agerar och tänker, men med er ska det vara på ett annat sätt.

Men oj vad vi ogillar detta ord: Annorlunda. Fy vad jobbigt det är. Vem vill vara annorlunda? Vi vill ju alla helst vara normala, vanliga. Ingen av oss vill väl sticka ut och skilja oss från mängden? Eller? För när det gäller frågan om Guds rike kontra denna världen, så måste jag ställa frågan: Vem vill inte vara annorlunda? För annorlunda i det här avseendet är något fantastiskt bra. Det innebär att vi inte tillhör den här världen, som kommer gå under med sina lockelser och begär. Istället tillhör vi Guds rike, som är ett rike av glädje, frid och rättfärdighet i den helige Ande. Ett rike som alltid kommer att bestå. Ett rike som vi av nåd har blivit medborgare i och ett rike som vi behöver börja våga ta på allvar och leva i.

Paulus skriver i ett av sina brev: ”Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi hör inte natten eller mörkret till. Låt oss därför inte sova som de andra människorna, utan hålla oss vakna och vara nyktra.”

Som kristna lever vi i mörkrets värld, men tillhör ljusets rike. Mitt i den brytningen och brottningen finns vi. Men det är ljuset som skall styra vårt liv i den här världen. Vi är ”dagens barn”. Det är inte vilken dag som helst, utan Dagen när Herren kommer. Det är den dag som GT:s profeter gång på gång utlovade och som i NT ständigt återkommer som drivkraft till ett rättfärdigt, heligt liv i den här världen. Det är med vidöppna fönster mot den dagen som vi firar Herrens Heliga Nattvard och säger: ”Din död förkunnar vi herre, din uppståndelse bekänner vi, till dess du kommer åter i härlighet”.

Att leva som ”dagens barn” betyder att vi så långt som möjligt, redan nu, lever som på den dagen. Att vi i våra personliga liv och i kyrkans gemenskap och tjänst i världen så tydligt som möjligt gestaltar det hopp vi talar om, så att människor kan se det och omvända sig till Kristus. Det är detta som är betydelsen av att leva profetiskt. Att leva föregripande. Att leva som ett tecken på vad som skall komma även när allt runt omkring oss talar emot det.

Ett profetiskt tecken bygger inte på inomvärldsliga beräkningar om vad som är möjligt eller inte, utan på att den levande Guden kommer att handla när hans tid är inne. Profeten Jeremia ger oss ett exempel på detta handlingssätt. Efter århundraden av sekularisering och olydnad mot Gud, hade domen över Israel blivit alltmer oundviklig. Det visste Jeremia, och han hade fått den otacksamma uppgiften att förmedla för folket att Jerusalem skulle gå under. Detta sker mitt i en situation då det finns många andra, mer populära profeter, som förkunnar att det inte alls kommer att gå så illa. Till slut är staden belägrad av en mycket överlägsen fiendearmé och det är bara dagar kvar innan katastrofen är ett faktum.

Vad gör Jeremia då? Jo, han får besök av en släkting från sin hemby Anatot. Mitt under brinnande krig frågar denne släkting om inte Jeremia skulle vilja köpa hans åker, som just då ligger på ockuperad mark! Då uppmanar Herren Jeremia att göra i ordning köpebrevet och pengarna och lägga det i ett lerkärl ”så att det bevaras för framtiden. Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Än en gång skall hus och åkrar och vingårdar köpas i detta land.” Jer 32:14-15 Det var en profetisk handling, som naturligtvis är fullkomligt galen om man inte kan se rakt igenom katastrofens nu – mot hoppets fullbordan på andra sidan.

Jesu kors är världshistoriens tydligaste profetiska handlingsplats. Där Gud investerar allt han har – han går all in – i något som med mänskliga ögon tyckas vara fullständigt misslyckat, svagt och förlorat… Men med perspektivet på hoppets fullbordan på andra sidan graven var Jesu död det mest lyckade genigdrag som någonsin gjorts.

Och det är också så den kristna församlingen är kallad att leva i den här världen.

I ett land i afrika finns det en liten fisk som heter killi. Den lever i de vattensamlingar som bildas under regnperioden. När sedan torkan kommer och vattnet dunstar bort så dör till slut fiskarna på den hårda jordskorpan. Men i den jordskorpan har de lagt sina ägg, som ligger där och väntar på nästa regnperiod. När den kommer så kläcks äggen och regnvattnet blir myllrande av liv igen. Precis så är det med allting som görs i rättfärdighet och trohet mot Kristus på den här jorden. Det är en sådd som aldrig är förgäves, och som kommer att bära frukt på den nya jorden, även om vi själva får sätta livet till. Tänk själva vad som hade hänt om fiskarna hade blivit så förlamade av den kommande torkan att de inte vågat befrukta sina ägg!

När Paulus i 1 Kor 15 har undervisat om hur Kristus har besegrat döden och öppnat vägen för vår uppståndelse, drar han denna mycket praktiska slutsats: ”Stå därför fasta och orubbliga, mina kära bröder, och ge ut er helt i arbetet för Herren. Ni vet ju att han inte låter er möda vara förspilld.”

Det är egentligen inget annat än den orubbligheten som Herren förväntar sig av sin församling i den yttersta tiden. Det handlar inte främst om att vi ska utföra några häpnadsväckande storverk, vare sig i evangelisation eller i samhällstjänst. Vi är satta att förvalta evangelium så troget som möjligt tills Herren kommer. Han kommer inte fråga oss om vi har lyckats i alla våra missionssatsningar, miljöaktioner, själavårdssamtal eller gudstjänstförnyelser. Hans fråga den dagen är: ”skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?” Tro och trohet, inte resultat, är vad Han söker efter.

Annonser
kommentarer
  1. micael skriver:

    Amen! Fantastisk text! Får jag publicera den på Hela Pingsten?

  2. Jonas skriver:

    Hej Micael.
    Tack för uppmuntran.
    Det går bra att du publicerar den.

  3. […] Vi är kallade till att inte anpassa oss efter denna värld. Vår livsstil ska inte präglas av vad människor vill utan vad Gud vill. Och i ett så syndigt ställe som Västvärlden kommer den livsstilen vara radikalt annorlunda. Följande kloka rader är skrivna av Jonas Nordén på bloggen Efter Kristus: […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s